Cuscuta L.

Snärjor

Beskrivning. Parasitiska, ettåriga örter, utan klorofyll. Stjälkar slingrande, gul- eller rödaktiga, med sugkoppslika snyltrötter (haustorier). Blad strödda, starkt reducerade, fjällika. Blommor fyr- eller femtaliga, oskaftade, i huvudlika gyttringar. Foderblad korta. Krona vit-, rosa- eller gulaktig, fyr - eller femflikig. Ståndare fyra eller fem, fästa i kronans mynning. Stift två, märken huvudlika eller trådlika. Frukt en lockkapsel.
Kromosomtal: 2n=14 (ljungsnärja, nässelsnärja), 2n=42 (linsnärja).

Övrigt. Fröna utvecklar en rot då de gror, men sedan parasiten etablerat kontakt med sina snyltrötter på stjälken av en annan växt förtvinar roten och snärjan tar allt sitt vatten och sin näring från värdväxten. Släktet har ibland förts till en egen familj, snärjeväxter (Cuscutaceae).

Etymologi. Släktnamnet Cuscuta kommer av kuchuta, ett arabiskt namn på snärjor.

Släktet har omkring 150 arter. I Sverige förekommer, eller har förekommit, tre bofasta arter, nässelsnärja (C. europaea), ljungsnärja (C. epithymum) och linsnärja (C. epilinum). Den sistnämnda betraktas numera som utdöd i vårt land. Ytterligare två införda arter är numera bofasta och ett par arter har dessutom påträffats tillfälligt.

Familj: Convolvulaceae

Arter:
amerikansk grovsnärja (C. campestris)
grovsnärja (C. scandens)
linsnärja (C. epilinum)
ljungsnärja (C. epithymum)
nässelsnärja (C. europaea)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning


"Snarrevorna äro ettåriga, bladlösa snylt- (parasit-)växter med trådlik, slingrande, röd- eller gulaktig stjelk, som är besatt med sugrötter, medelst hvilka den fäster sig vid andra växters stjelkar och hemtar sin näring, sedan den egna roten, jemte stjelkens nedre del, vissnat..."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/convolvula/cuscu/welcome.html
Senaste uppdatering: 4 maj 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg