Spenat

Spinacia oleracea L.

Spinat Spinat Pinaatti Spinach Spinat

Beskrivning. Spenat är en ettårig, ganska storväxt, saftig och ljusgrön ört med tydligt skaftade, trekantiga spjutlika blad. Blommorna är enkönade och växten har vanligen skilda han- och honplantor. De hanliga blommorna har fyra eller fem ståndare och producerar stora mängder pollen, de sitter i axlika samlingar i toppen av stjälken och i bladvecken. Honblommorna sitter i små grupper i bladvecken och har mycket långa trådformade märken som fångar pollenkornen som sprids med vinden. Frukten är en liten nöt som omges av ett par förblad som vid mognaden tillväxer, hårdnar och utvecklar en torn på utsidan, förbladen sitter kvar kring frukten.
Spenat kan förväxlas med arter av mållor (Chenopodium), men dessa har tvåkönade blommor och frukterna omges inte av hårda förblad. Den sällsynta strandbetan (Beta vulgaris ssp. maritima), som är en underart av beta (Beta vulgaris), kan ha en viss likhet med spenat, men har tvåkönade blommor med hylleblad och saknar förblad.

Utbredning. Spenat är en odlad art som påträffas tillfälligt på jordhögar och ruderatmarker, från Skåne till Torne Lappmark. Arten kommer ursprungligen från Asien och infördes till Europa på 1000-talet (Mabberley 1997). Första fynduppgift som förvildad är från Karlskrona i Blekinge och publicerades 1909 (Hylander 1971).

Användning. Spenat är en av våra mest omtyckta grönsaker och odlas därför ofta i köksträdgårdar, men också kommersiellt. Enligt Nationalencyklopedien odlade man år 1993 spenat på omkring 250 hektar, med en genomsnittlig skörd på 10 ton per hektar. Spenat är rik på järn, samt vitaminerna A, B, C, E och K.

Etymologi. Artnamnet oleracea kommer av latinets olus (grönsak) och syftar på artens användning.

Referenser

"Antages hafva haft sitt hemland mellan Kaukasus och Persiska viken och var redan vid romarnes tid odlad både i Persien och Arabien under det persiska namnet »Ispani»; kom med saracenerna till Spanien och var på 1300-talet en spis för munkarne under fastan...
...Man har skämtat på spenatens, denna anspråkslösa plantas bekostnad, som ändock alltid är så välkommen med våren och den första lärkan. Man har förebrått henne att vara utan näringsvärde, utan nytta, endast en barlast i magen. Mot detta förtal protesterar hon emellertid med hela kraften af sin lättsmälthet, hvilken gör henne till en nyttig säkerhetsventil för hvarje öfverlastad mage."

Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. E. Hagdahl (1896)