Chenopodium L.Mållor | |
Beskrivning. Ett- till fleråriga örter,
kala eller vitmjöliga av blåsformade hår, sällan med andra
typer av hår, ibland illaluktande eller sällan aromatiska.
Blad strödda eller ibland motsatta nertill, av mycket varierande form,
bladkant hel, tandad eller flikig. Blommor ofta tvåkönade,
vanligen i täta gyttringar och sammansatta i ax- eller klaselika samlingar.
Hylleblad tre till fem, fria eller sambladiga, gröna, ibland hinnkantade.
Ståndare en till fem, ståndarsträngar ofta förenade nertill.
Stift kort, med två eller sällan fler märken.
Frukt en enfröig kapsel med tunn hinnartad vägg.
Kapsel omsluten av hylleblad, hylleblad sällan köttiga och
färgade i frukt. Frö plattat eller klotformigt, med slät
eller skulpterad yta. Övrigt. Mållor liknar strandmållor
(Atriplex), men de senare har motsatta blad och frukter omgivna av två mer eller
mindre trekantiga så kallade fruktskärmar. Etymologi. Släktnamnet Chenopodium kommer av grekiskans khen (gås) och podos (fot) och syftar på bladformen. På danska heter släktet Gåsefod. Släktet har ungefär 150 arter, av dem är det omkring 15 som återfinns regelbundet i Sverige. Bland de vanligare arterna kan nämnas fiskmålla (C. polyspermum), lungrot (C. bonus-henricus), svenskmålla (C. suecicum) och svinmålla (C. album). Många fler arter förekommer tillfälligt i hamnar och på avfallsplatser, till exempel bockmålla (C. hircinum), citronmålla (C. ambrosioides), ekmålla (C. botrys), drakmålla (C. schraderianum) och ullmålla (C. multifidum). |
Familj: Chenopodiaceae
Arter: |
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/chenopodia/cheno/welcome.html
Senaste uppdatering: 22 februari 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg