Spjutmålla

Atriplex prostrata Boucher ex DC.

Vetenskapliga synonym: A. deltoidea Bab., A. hastata auct., A. hastifolia auct., A. kuzenevae N. Semenova., A. latifolia Wahlenb., A. oppositifolia DC., A. triangularis Willd.
Svenska synonym: vippmålla

Tangmelde Spyd-Mælde Isomaltsa Spear-leaved Orache Spießblättrige Melde

Spjutmålla

Beskrivning. Spjutmålla är en ganska lågväxt, ettårig ört med ofta nedliggande stjälkar. Bladen sitter motsatta och är något köttiga och ibland vitmjöliga, de har har en tvärt avskuren bladbas och tandad kant. Spjutmålla blommar i augusti-september med oansenliga blommor. Fruktskärmarna är örtartade och släta eller med tandlika knölar på ryggen.
Spjutmålla Spjutmålla är ganska variabel i utseende, men de tvärt avskurna bladbaserna är ett bra kännemärke. Den liknar mest flikmålla (A. hastata) som dock har flikade blad, samt fruktskärmar som är större och tydligt flikiga. Flikmålla har ibland betraktats som en underart av spjutmålla, men de två anses oftare vara distinkta arter. Andra arter ur släktet strandmållor (Atriplex) som växer på havsstränder och som har örtartade fruktskärmar, till exempel skaftmålla (A. longipes) och vägmålla (A. patula), skiljs genom killik bladbas.

Spjutmålla, fruktskärmar

Utbredning. Spjutmålla förekommer allmänt på havsstränder från Bohuslän till Uppland, sällsyntare längre norrut till Västerbotten. Arten kan också påträffas som ogräs på näringsrik jord i planteringar och på avfallsplatser. Första fynduppgift är från Malmö och publicerades 1824 (Nordstedt 1920).

Spjutmålla

Etymologi. Artnamnet prostrata kommer av latinets prostratus (nedliggande) och syftar på stjälkarna.

Familj: Chenopodiaceae
Släkte: Atriplex

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/chenopodia/atrip/atripro.html
Senaste uppdatering: 7 mars 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg