SkaftmållaAtriplex longipes Drejer
Vetenskapliga synonym: A. praecox Hülph. (ssp. praecox)
| |
|
Beskrivning. Skaftmålla är en köttig, ganska
lågväxt och späd, ettårig ört med motsatta grenar. Bladen, även de nedre,
sitter motsatta och är hela eller glest tandade med killik bladbas och ofta med två
större och utstående basala tänder. Skaftmålla blommar från maj till juli med
små oansenliga blommor. Fruktskärmarna har ett mer eller mindre
tydligt avsatt skaft, vilket givit arten dess svenska namn, de är något
svampiga vid basen och vanligen helt släta på ryggen. Skaftmålla
delas upp i två underarter som tidigare betraktades som egna arter.
Huvudunderarten skaftmålla (ssp. longipes)
är mer storväxt och har långskaftade fruktskärmar.
Den andra underarten, brådmålla (ssp. praecox
(Hülph.) Turesson), är mindre
och ljusare med smalare blad, samt mer kortskaftade fruktskärmar. Utbredning. Skaftmålla förekommer från Bohuslän till Norrbotten, men är vanligare i södra Östersjöområdet, norr om Gästrikland är den sällsynt. Den är en ganska vanlig art som växer på havsstränder, i tångvallar och strandängar. Huvudunderarten skaftmålla (ssp. longipes) finns från Bohuslän till Öland och Gotland, sällsynt upp till Uppland. På ostkusten är underarten brådmålla (ssp. praecox) den vanligaste av de två. Första fynduppgift är från Göteborg och publicerades 1820 (Nordstedt 1920). Etymologi. Artnamnet longipes betyder långskaftad och kommer av latinets long- (lång) och -pes (fot), namnet syftar på fruktskärmarnas skaft. Underarten brådmålla (ssp. praecox) har fått sitt svenska namn av att den har mogna frukter samtidigt som de två hjärtbladen ännu sitter kvar vid basen av stjälken. |
Familj: Chenopodiaceae Släkte: Atriplex
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/chenopodia/atrip/atrilon.html
Senaste uppdatering: 24 november 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg