|
Beskrivning. Benved är en lövfällande buske
eller ibland ett litet träd. Kvistarna är fyrkantiga och gröna med
smala korklister. Bladen är avlånga, spetsiga med lite sågad kant och
får ofta en lysande röd höstfärg. Benved blommar med grönaktiga
blommor i maj-juli och frukterna mognar under sensommaren. Det mest typiska för arten
är frukterna. De är små röda köttiga kapslar som när de
är mogna spricker upp i fyra lober och blottar fröna som är omslutna av en
lysande orange, köttig frömantel. Fröna sitter kvar länge efter det
att kapseln öppnat sig.
Vegetativt skiljer sig benved från alla andra svenska buskar genom de gröna,
av smala korklister fyrkantiga kvistarna. Benved kan bara förväxlas med den odlade
arten storbladig benved (E. latifolius),
den senare har dock oftast längre blad och vanligen femtaliga blommor.
Utbredning. Benved växer i lövskogar i
södra delarna av Götaland, den är vanligare i kalkrika
områden. Den förekommer ofta i odling som prydnadsbuske och är
härdig upp i Svealand. Första fynduppgift publicerades
i Linnés Flora Svecica 1753, där den uppges från Skåne
och Öland. Arten är dock känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).
Användning. Benved odlas ofta som prydnadsbuske. Veden är seg
och hård och har använts till slöjd. Frukt och bark kan användas
till färgning.
Övrigt. Benved angrips ofta av larver av spinnmalen Yponomeuta cagnagella.
Etymologi. Artnamnet europaeus
betyder europeisk. Namnet benved har förr också använts för arterna
skogskornell (Cornus sanguinea)
och skogstry (Lonicera xylosteum).
|
Familj: Celastraceae
Släkte: Euonymus
Norden
Norra halvklotet
Träd
Giftig
Färgväxt
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Busken är icke otjenlig till häckar i
trädgårdar och är om hösten särdeles prydlig
med sina rosenröda fröhus och brandgula fröhyllen, men
mycket utsatt för insekter, hvilka uppäta bladen
och öfverdraga busken liksom med spindelnät."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|