Skogsstjärnblomma

Stellaria longifolia Muhl. ex Willd.

Rustjerneblom Langbladet Fladstjerne Metsäthtimö Langblättrige Sternmiere

Beskrivning. Skogsstjärnblomma är en flerårig ljusgrön ört som kan bli upp till tre decimeter hög och ofta växer i täta bestånd. Stjälken är kantig, uppstigande till upprätt, bräcklig och sträv. Bladen är långsmala och bredast ungefär på mitten. Skogsstjärnblomma blommar från juni till augusti med små vita blommor som sitter i knippen i toppen av stjälken. Blommornas stödblad är hinnartade eller hinnkantade och liksom foderbladen kala. Kronbladen är kluvna nästan till basen och ungefär lika långa som foderbladen. Fruktkapseln är längre än fodret.
Skogsstjärnblomma kan förväxlas med grässtjärnblomma (S. graminea), men den senare är mörkare grön och har kal och slät stjälk, samt blad som är bredast nedom mitten.

Utbredning. Skogsstjärnblomma förekommer i nästan hela landet, utom på Öland och Gotland. Den är mindre allmän till tämligen allmän och växer i fuktiga skogar, ofta vid skogsbilvägar. Första fynduppgift är från Småland och publicerades av Samuel Liljeblad i Utkast till en svensk flora 1816 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet longifolia kommer av latinets longus (lång) och folium (blad), namnet syftar på de långa bladen.

Referenser

"V. i skogar i Smoland &c. Bl:r i Jul. Aug. Växer mycket tufvig; hela växten ganska skör; Blommorna sitta i bladvecken, ensamna eller i mångblommiga bl.vippor. Skiljes isynnerhet ifrån sina slägtingar med blomfoder utan nerver och sträfva grenar, i kanten fintaggiga nästan som Galium."

Ur Utkast till en svensk flora av Samuel Liljeblad (1816)