Strandglim
Silene uniflora Roth
Vetenskapliga synonym: S. maritima With.,
S. vulgaris (Moench) Garcke ssp. maritima (With.) A. Löve & D. Löve;
S. vulgaris (Moench) Garcke var. islandica (A. Löve & D. Löve) A. Löve & D. Löve (ssp. uniflora);
S. maritima With. ssp. petraea Fr. ex Hartm. (ssp. petraea)
Svenska synonym: strandtarald; vanlig strandglim (ssp. uniflora), alvarglim (ssp. petraea)
Strandsmelle
Strand-Limurt
Merikohokki
Holurt
Sea Campion
|
|
Beskrivning. Strandglim är en lågväxt, kal,
flerårig ört med små, blågröna blad och stora vita blommor.
Stjälkarna är mer eller mindre nedliggande. De brett lansettlika till elliptiska
bladen är blågröna och spetsiga, och de sitter vanligen samlade
på nedre delen av stjälkarna. Strandglim blommar från juni till augusti.
Blommorna sitter ensamma eller i fåblommiga knippen och
är ganska stora, deras stödblad är örtartade.
Fodret är tydligt uppblåst och har röd, nätlik ådring.
Blomman har
vita kronblad med tydliga bikronefjäll, tre stift och ståndare som
är nästan inneslutna i blomman. Den tunnväggiga kapseln är
kortare än fodret. Två underarter förekommer i Sverige, huvudunderarten
vanlig strandglim (ssp. uniflora) har
rik skottbildning, är vanligen mattbildande och har blommor med breda kronblad, medan
alvarglim (ssp. petraea (Fr. ex Hartm.) Jonsell &
Honor Prentice) inte är mattbildande och har smalare kronblad.
Strandglim är mycket lik smällglim (S. vulgaris)
och har betraktats som en underart av denna. Smällglim skiljer sig dock genom
upprätt stjälk med greniga rikblommiga blomställningar,
hinnartade övre stödblad, samt otydliga bikronefjäll.
Utbredning. Strandglim växer på steniga och grusiga havsstränder och
är allmän på Västkusten och vid Bottenviken, men saknas i stora delar
av södra Östersjöområdet. Underarten alvarglim (ssp. petraea) växer på
Ölands och Gotlands alvar, på
Gotland även på steniga havsstränder. Alvarglim är endemisk i
södra Östersjöområdet.
Första fynduppgift är från Varberg i Halland och publicerades 1662
(Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet uniflora kommer av latinets unus (en) och
flos (blomma), namnet betyder enblommig och syftar på att blommorna sitter ensamma eller i
fåblommiga knippen.
|
Familj: Caryophyllaceae
Släkte: Silene
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|