Vitblära

Silene latifolia Poir.

Vetenskapliga synonym: Lychnis alba Mill., L. vespertina Sibth., Melandrium album (Mill.) Garcke, Silene alba (Mill.) E. H. L. Krause, S. pratensis (Rafn) Godr. & Gren.
Svenska synonym: åkerlyst

Kvit jonsokblom Aften-Pragtstjerne Valkoailakki White Campion Weiße Lichtnelke

Beskrivning. Vitblära är en ett- eller tvåårig, ibland flerårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Stjälkarna är upprätta, korthåriga och har upptill även körtelhår. Bladen är brett äggrunda och har tydliga bågformade nerver. Vitblära blommar från juni till september med vita blommor. Blomställningen är något grenig men ganska fåblommig. Blommorna är enkönade, doftande och öppnar sig mest på kvällen. Arten är tvåbyggare (dioik) och har skilda han- och honplantor. Fodret är smalt och tionervigt hos hanblommorna och uppblåst och tjugonervigt hos honblommorna. Kronbladen är vita, stora, djupt tvåkluvna i spetsen och har små bikroneflikar. Honblommorna har fem stift. Fruktkapseln är ganska tjockväggig och har tio upprätta tänder. Arten är mångformig, men i Sverige förekommer endast underarten alba (Mill.) Greuter & Burdet.
Vitblära kan möjligen förväxlas med nattglim (S. noctiflora), men den senare är vanligen mer lågväxt, har påfallande klibbig stjälk, tvåkönade blommor med endast tre stift, samt fruktkapslar som öppnar sig med sex tänder. Vitblära hybridiserar med rödblära (S. dioica), den uppkomna korsningen är täthårig och har rosa blommor.

Utbredning. Vitblära förekommer i södra och mellersta Sverige och är ganska vanlig. Den växer på kulturmark, i vägkanter, vid hus och på ruderatmark, men också vid åkrar och torrängar. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet latifolia betyder bredbladig och kommer av latinets latus (bred) och folium (blad).

Referenser