Såpnejlika

Saponaria officinalis L.

Svenska synonym: tvålnejlika, vanlig såpnejlika

Såpeurt Sæbeurt Suopayrtti Soapwort Echtes Seifenkraut

Beskrivning. Såpnejlika är en flerårig, medelstor ört som kan bli upp till sju decimeter hög. Den har en grenig jordstam med utlöpare vilket gör att den ofta växer i stora bestånd. Stjälken är upprätt, kal eller något hårig, ogrenad eller med få grenar upptill. Bladen sitter motsatta och är brett lansettlika, trenerverade och sammanväxta nedtill. Såpnejlika blommar från juli till september med enkla eller dubbla, rosa eller vita blommor som sitter samlade i täta toppställda knippen. Blommorna har ett rörformigt, blekgrönt foder, bikrona, tio ståndare och två stift. Frukten är en enrummig kapsel som öppnar sig med fyra tänder.
Såpnejlika kan knappast förväxlas med andra arter.

Utbredning. Såpnejlika är en odlad art som ibland förekommer förvildad. Den växer ofta runt gårdar eller annan kulturpåverkad mark. Första fynduppgift är från 1749 då den omtalas som flerstädes förvildad i Skåne (Nordstedt 1920).

Användning. Såpnejlika har använts både som läkeväxt och istället för såpa, Hoffberg (1792) skriver att den "Renar bloden, mycket tjenlig i Gicht och Gulsot. Decokten af sönderskurna roten loddrar sig som såpa, renar kläder, borttager flottfläckar och kan brukas til twätt.".

Etymologi. Artnamnet officinalis kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på att arten använts som läkeväxt. Svenska namnet såpnejlika av att man använt den till tvätt istället för såpa. Trots namnet hör den inte till släktet nejlikor (Dianthus) utan förs till släktet såpnejlikor (Saponaria), som till skillnad från nejlikorna har bikrona. Arten såpört (Gypsophila fastigiata) är också en nejlikväxt (Caryophyllaceae) men hör till släktet slöjor (Gypsophila).

Referenser

"Wäxer på en del Kyrkogårdar och gärdesgårdar i Skåne. Blommorne hafwa en behagelig luckt, i synnerhet den förändringen, som har fyllde blommor, hwarföre den ock understundom får plats i Trägårdar, men widgar sig starkt med sina krypande rötter...
...Färska Örten, kokad til et någorlunda starkt spad, skummar som Såpa, och RAFN har försökt, at det kan tjena at deruti aftwätta swett och fläckar på linne, när de senare icke hafwa någon märkelig färg. Ytterligare försök få afgöra, om icke den wore tjenlig til sådant bruk, hwar man icke wid twätt får bruka Såpa."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)