Stennarv

Sagina saginoides (L.) H. Karst.

Vetenskapliga synonym: Sagina linnaei C. Presl, Spergula saginoides L.
Svenska synonym: krypnarv

Seterarve Sæter-Firling Tunturihaarikko Langkrækill Alpine Pearlwort Alpen-Mastkraut

Stennarv

Beskrivning. Stennarv är en lågväxt, flerårig ört som bara blir ett par centimeter hög. Stjälkarna är nedliggande, rotar sig vid noderna och bildar ofta små mattor. Bladen är syllika, men saknar färglös udd. Stennarv blommar från juni till augusti. Blommorna sitter ensamma på långa tunna skaft, de är femtaliga och har välutvecklade vita kronblad som är ungefär lika långa som fodret, samt tio ståndare. Foderbladen ligger an mot kapseln vid fruktmognaden. Blomskaftet kröker sig strax under kapseln och arten liknar därigenom krypnarv (S. procumbens). Den senare skiljs genom sina fyrtaliga blommor utan kronblad, samt utspärrade foderblad. Stennarvens blommor har tio ståndare vilket skiljer den från normansnarv (S. x normaniana), en förmodad hybrid mellan stennarv och krypnarv, som endast har fem ståndare.

Utbredning. Stennarv förekommer i fjälltrakterna, från Dalarna till Torne Lappmark, den är ganska vanlig och växer på sandiga och grusiga ställen som stigar, vägkanter, grustag och stränder. Första fynduppgift är från Åreskutan i Jämtland och publicerades 1744 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet saginoides betyder 'lik Sagina' och syftar på släktet smalnarvar (Sagina), där den numera hör hemma. Linné, som beskrev arten, kallade den Spergula saginoides, han placerade den i släktet spärglar (Spergula) och gav den artepitetet saginoides då han ansåg att den liknade smalnarvarna. Det äldre svenska namnet krypnarv används numera på en annan art, Sagina procumbens.

Familj: Caryophyllaceae
Släkte: Sagina

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/caryophylla/sagin/sagisag.html
Senaste uppdatering: 30 november 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg