Knutnarv

Sagina nodosa (L.) Fenzl

Vetenskapliga synonym: S. nodosa (L.) Fenzl ssp. moniliformis auct. (ssp. borealis)
Svenska synonym: sydknutnarv (ssp. nodosa), nordknutnarv (ssp. borealis)

Knopparve Knude-Firling Nyylähaarikko Hnuskakrækill Knotted Pearlwort Knotiges Mastkraut

Beskrivning. Knutnarv är en lågväxt, flerårig ört som kan bli drygt en decimeter hög. Stjälken är tunn och upprätt. Bladen är sylformiga, de nedre är ganska långa men de blir allt kortare uppåt. De översta bladvecken har ett antal små knutformiga sidogrenar. Knutnarv blommar från juli till september. Blommorna är vita och större än hos någon annan svensk art i släktet och kan bli nästan en centimeter breda. Kronbladen är minst dubbelt så långa som foderbladen. Ståndarna är vanligen tio. Två underarter har urskiljts, sydknutnarv (ssp. nodosa) och nordknutnarv (ssp. borealis Crow).
Alla de andra arterna i släktet smalnarvar (Sagina) har kronblad som är liklånga med foderbladen, men som ofta är kortare än fodret eller ibland saknas helt.

Utbredning. Knutnarv förekommer i hela landet, men har stora utbredningsluckor i inlandet. Den är ganska vanlig på öppna fuktiga marker, gärna på sandig mark, till exempel vid kusten. I Norrland förekommer den företrädesvis vid kusten och vid älvstränder. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet nodosa kommer av latinets nodus (knöl) och betyder knölig, vilket syftar på de små knutformiga grenarna i de övre bladvecken. Det svenska namnet knutnarv ska inte förväxlas med knutarv som är ett äldre namn på knutört (Anagallis minima) från familjen viveväxter (Primulaceae).

Referenser

"Bladen äro trådlikt-syllika, trubbiga, de nedersta (knippade) ½ - ¾ tum långa, de andra småningom kortare och de öfre skenbart kransvisa genom de små bladknippena (korta grenar), som sitta i vecken, och hvarigenom blomgrenarne bli liksom knutiga."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)