FjällnejlikaLychnis alpina L.
Vetenskapliga synonym: Silene suecica (G. Lodd.)
Greuter & Burdet, Viscaria alpina (L.) G. Don.
| |
|
Beskrivning. Fjällnejlika är en flerårig,
oftast tuvad, lågväxt ört som kan bli nästan två decimeter hög.
Stjälkarna har motsatta, något blågröna blad och de är inte klibbiga.
Fjällnejlika börjar blomma i maj i Sydsverige,
men i fjälltrakterna blommar den i juli-augusti med vanligen rosa blommor som
sitter i täta blomställningar. Blommorna är väldoftande och har kluvna kronblad.
Fruktkapslarna öppnar sig med fem tänder. Utbredning. Fjällnejlika är ganska vanlig i fjälltrakterna men förekommer också sällsynt i en del kustlandskap. Den växer på stenig eller grusig mark. Av speciellt växtgeografiskt intresse är att arten även förekommer på Ölands alvar. De öländska fjällnejlikorna brukar betraktas som en egen varietet (var. oelandica (Ahlq.) Sterner) med lägre stjälk och ljusare blommor. Spenslig fjällnejlika (var. serpentinicola Hayek) är en varietet som växer på serpentinberg, den är mindre och spensligare med glesare blomställning och blekare blommor. Första fynduppgift är från fjällen och publicerades av Rudbeck år 1720 (Nordstedt 1920). Övrigt. Fjällnejlika är en av de få växtarter som kan klara att växa på starkt kopparhaltiga underlag, till och med på slagghögar vid koppargruvor. Höga kopparhalter är giftiga för de flesta växter och rika förekomster av fjällnejlika anses därför indikera förekomst av kopparmalm. Etymologi. Artnamnet alpina visar att den främst växer i alpina miljöer. |
Familj: Caryophyllaceae Släkte: Lychnis
"På sina ställen, där marken är rik på
kalk, lyser de stora elfenbensvita
fjällsipporna -
desamma som vid istidens slut blommade tusenfalt över Skånes
backar och slätter. Ur Sveriges natur II av Carl Fries (1952)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/caryophylla/lychn/lychalp.html
Senaste uppdatering: 17 november 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg