Såpört

Gypsophila fastigiata L.

Såpeslør Sand-Gipsurt Kangasraunikki Büscheliges Gipskraut

Beskrivning. Såpört är en flerårig, blågrön ört med smala blad och vita blommor i täta samlingar. Den växer vanligen i små tuvor, stjälkarna kan bli upp till tre decimeter höga och är körtelhåriga upptill. Bladen sitter motsatta och är blågröna, linjära och kala. Såpört blommar från juni till augusti med vita blommor som sitter i täta, mångblommiga kvastlika knippen. Fodret är sambladigt, klockformat med hinnkanter mellan foderflikarna, basala hylsblad saknas. Kronbladen är hela och vita, utan bikrona. Fruktkapseln är dubbelt så lång som fodret och öppnar sig med fyra tänder.
Såpört kan knappast förväxlas med andra arter. Arten grusnejlika (G. muralis), är liten, ettårig, kal och har rosa blommor.

Utbredning. Såpört förekommer sällsynt i Skåne, Dalarna och på Öland och Gotland. Den växer på sandig mark på alvar, gräshedar eller i glesa tallskogar. Första fynduppgift är från Stora Karlsö, Gotland och publicerades av Linné i Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens Handlingar 1741 (Nordstedt 1920). Fyndet omtalas i artikeln Samling af Et Hundrade Wäxter upfundne på Gothland, Öland och Småland där Linné skriver att den "Wäxer på Stora Carlsöen äfwen på fältet ömnog. Denna wäxt är ganska rar".

Användning. Såpörtens rot skulle enligt Linné (1755) kunna användas för att tvätta kläder, liksom roten hos såpnejlika (Saponaria officinalis).

Etymologi. Artnamnet fastigiata betyder 'med jämn topp', vilket syftar på blomställningens form.

Referenser

"Af likheten imellan denna och en annan art Gypsophila Struthium som wäxer i Spanien, och där nyttjas at twätta med i stället för Twål, har man welat sluta, at denna til samma behof kunde anwändas, men at det är försökt, wet jag icke. I synnerhet skulle det wara förmånligt til ylle och siden, samt sådane färgor som icke tåla Såpan."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)