Sandnarv

Arenaria serpyllifolia L.

Vetenskapliga synonym: A. serpyllifolia L. var. macrocarpa J. Lloyd (ssp. lloydii)
Svenska synonym: vanlig sandnarv (ssp. serpyllifolia), kustsandnarv (ssp. lloydii)

Sandarve Almindelig Markarve Mäkiarho Thyme-leaved Sandwort Quendelblättriges Sandkraut

Beskrivning. Sandnarv är en lågväxt, späd, ettårig ört som kan bli upp till två decimeter hög. Stjälken är ofta tunn och rikt grenig, fint hårig och ibland även körtelhårig och ser därigenom gråaktig ut. Bladen är oskaftade, korta och spetsigt äggrunda, utan hår i kanten. Sandnarv blommar från maj till september, blommorna är små och sitter i mer eller mindre yviga knippen. Foderbladen är spetsiga och tre till fyra millimeter långa. Kronbladen är vita och kortare än foderbladen. De urnformade fruktkapslarna är insvängda ovanför den breda rundade basen och sitter på raka blomskaft. Sandnarv är variabel och delas upp i två underarter, huvudunderarten vanlig sandnarv (ssp. serpyllifolia) har yvig blomställning, och underarten kustsandnarv (ssp. lloydii (Jord.) Bonnier) har mycket tät blomställning med blomskaft som är kortare än fodret.
Sandnarv kan förväxlas med spädnarv (A. leptoclados) som ofta betraktas som en underart av sandnarv. Spädnarv är ljusare grön, spensligare och har kortare foderblad, samt kapslar med smal bas och raka sidor.

Utbredning. Sandnarv förekommer i hela Syd- och Mellansverige och är vanlig på torr, sandig eller grusig mark, som vägkanter, torrbackar, åkrar och sandfält. Underarten kustsandnarv (ssp. lloydii) förekommer på Västkusten. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Hortus botanicus 1685 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet serpyllifolia kommer av latinets serpyllum (backtimjan) och folium (blad), vilket syftar på att bladen liknar dem hos backtimjan (Thymus serpyllum). Det svenska namnet sandnarv skall inte förväxlas med sandarv som är ett äldre namn på klibbarv (Cerastium glutinosum).

Referenser