Olvon

Viburnum opulus L.

Svenska synonym: skogsolvon, ugglerönn, ulvtry; snöbollsbuske (var. sterile)

Krossved Kvalkved Koiranheisi Guelder-rose Gewöhnlicher Schneeball

Beskrivning. Olvon är en medelstor buske med platta samlingar av vita blommor och röda bärlika stenfrukter. Grenarna och kvistarna är kala, vinterknopparna är smala och täckta av två knoppfjäll. De motsatta bladen är grunt tredelat handflikiga med spetsiga flikar och påminner något om bladen hos lönn (Acer platanoides). På bladskaften sitter skaftade nektarier. Olvon blommar i juni-juli, de vita blommorna är trattlika och sitter samlade i stora, plattade, kvastlika knippen. Typiskt för arten är att blomknippena i kanten har en rad av stora, två centimeter breda, könlösa blommor med plattat bräm, dessa fungerar som skyltorgan för att locka pollinatörer till de könliga blommorna, vilka utgör större delen av blomsamlingen. Olvon blommar rikligast då den står ljust, till exempel i skogsbryn och liknande miljöer, i skuggigare lägen är blomningen betydligt sparsammare, men arten kan ändå lätt identifieras på sina typiska blad. Frukten är röd och något glasartat genomskinlig.
Den odlade och ibland förvildade arten parkolvon (V. lantana) har enkla mörkgröna blad som är ludna på undersidan, samt filtludna kvistar, slutligen svarta frukter och den har enbart könliga blommor och saknar skyltande könlösa blommor i kanten av blomställningarna

Utbredning. Olvon växer i skogar och lundar, gärna på mullrik jord. Den är vanlig från Skåne till Uppland, men förekommer upp till Norrbotten. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum år 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Olvon odlas som prydnadsbuske, vanligast i odling är varieteten snöbollsbuske (var. sterile) med rundade blomställningar som endast består av förstorade könlösa blommor. Denna varietet omtalas som odlad redan av Linné (1755).

Etymologi. Artnamnet opulus kommer av namnet på ett träd hos romaren Varro (död 27 f. Kr.). Enligt Linné (1755) är olvon det uppländska namnet på växten, medan den i till exempel Blekinge kallades ugglerönn.

Referenser

"Trädet är tämmeligen hårdt och lättklufwit, hwarföre Skomakare gerna nyttja det til pinnar och i Norrige brukas det til tänder i wäfskedar...
...Snöbollsträdet eller rättare busken är en förändring af Uglerönnen, som gemenligen blir större; MILLER har sett en gammal stam, som war öfwer fem qwarter i omkrets. Den odlas i Trägårdar för sina stora snöhwita blomklasar och förökes både genom rotskott, afläggare och sättqwistar."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)