Skogstry

Lonicera xylosteum L.

Svenska synonym: benved, bentry, try

Leddved Dunet Gedeblad Lehtokuusama Fly Honeysuckle Rote Heckenkirsche

Skogstry i frukt Beskrivning. Skogstry är en medelstor, lövfällande buske med spröda grenar och ljusgrå bark. Veden är tät och utomordentligt hård. Vinterknopparna är gråbruna och spetsiga, ofta förekommer ett antal så kallade biknoppar i bladvecken. Bladen sitter motsatta och är grågröna och mjukhåriga med helbräddad kant. Skogstry blommar i maj med gulvita blommor som sitter parvis på korta skaft från bladvecken. Blomkronan är tvåläppig och omkring en centimeter lång, Blommande skogstry den övre läppen är fyrtandad och den nedre är hel, långsmal och ofta tillbakaböjd. De nästan genomskinliga mörkröda bären sitter parvis på ett kort skaft.
Skogstry kan förväxlas med den sällsynta arten blåtry (L. caerulea), den senare skiljs genom kala blad, blommor med fem likstora flikar och mörkblå bär.

Skogstry

Utbredning. Skogstry växer i skogsmark, lundar och skogsbryn, den är vanlig upp till Jämtland men förekommer sparsamt även längre norrut. Arten växer ofta i samma miljöer som måbär (Ribes alpinum) och de två arterna påträffas ofta tillsammans. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Blommande skogstry

Användning. Vedens hårdhet gjorde att den i äldre tider användes bland annat till harvpinnar och vävskedar.

Etymologi. Artnamnet xylosteum kommer av grekiskans xylos (ved) och osteum (ben), namnet syftar på den hårda spröda veden. Förr kallades den ibland benved, men det namnet har också använts på skogskornell (Cornus sanguinea) och är numera namn på arten Euonymus europaeus.

Familj: Caprifoliaceae
Släkte: Lonicera

Norden
Norra halvklotet
Giftig
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Til lefwande häckar är den wäl god, derföre at den tåler aga, och icke kryper med roten, men blommorne som äro små göra ingen prydnad, och löfwens gråwulna färg är icke heller behagelig för ögat. Men trädet är för sin hårdhet och seghet ganska nyttigt til hwarjehanda smått arbete, och Landtmannen nyttjar det gärna til pinnar i Räfsor, til Wäfskedar och dylikt mera, äfwen som dess raka rotskott gifwa goda pipskaft, spatser-käppar och dylikt."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/caprifolia/lonic/lonixyl.html
Senaste uppdatering: 11 juli 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg