Hässleklocka

Campanula latifolia L.

Vetenskapliga synonym: C. macrantha Fisch. (var. macrantha)
Svenska synonym: vanlig hässleklocka (var. latifolia), stor hässleklocka (var. macrantha)

Storklokke Bredbladet Klokke Ukonkello Giant Bellflower Breitblättrige Glockenblume

Beskrivning. Hässleklocka är en storväxt ört som kan bli mer än en meter hög. Stjälken är trubbkantad, ogrenad och kal eller fint hårig. Bladen är brett lansettlika, kala eller håriga, och har vingade bladskaft, de övre bladen är oskaftade eller kort skaftade, de nedre är långskaftade. Hässleklocka blommar i juli-augusti med stora blommor som sitter i toppställda, allsidiga klasar. Foderflikarna är tilltryckta till utstående och nästan kala. Kronan är klockformad, vanligen mer än tre och en halv centimeter lång, och oftast violett, men ibland vit. Fruktkapseln är kal och nedåtriktad. Den odlade varieteten stor hässleklocka (var. macrantha (Fisch.) Asch. & Graebn.) har större blommor och kan ibland påträffas förvildas. Hässleklocka är den största av våra blåklockor (Campanula). Arten är mest lik nässelklocka (C. trachelium), men den senare har styvhårig och skarpt kantig stjälk, mindre blommor, samt styvhåriga foderflikar och kapslar.

Utbredning. Hässleklocka förekommer sparsamt i södra Sverige upp till Uppland, men kan också sällsynt påträffas längre norrut. Den växer ofta i lundar men kan också förekomma på kulturmark. Första fynduppgift är från Södermanland och publicerades i Flora Wiksbergensis av Johan Linder år 1716 (Nordstedt 1920).

Användning. Hässleklocka odlas som rabattväxt och både vita och blåblommiga sorter saluförs, ofta säljs den storblommigare varieteten stor hässleklocka (var. macrantha). Hoffberg (1792) skriver om hässleklocka att rötterna "kunna kokte ätas wårtiden, innan de gå i stjelk, äfwen örtebladen, men äro hos oss ännu icke i bruk". Några år senare, år 1806, skriver dock Retzius i sin Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ att rötter och späda skott ätes i sallad och att bladen äts stuvade.

Etymologi. Artnamnet latifolia kommer av latinets latus (bred) och folium (blad), namnet syftar på de breda bladen. Svenska namnet hässleklocka av att den ofta växer bland hassel (Corylus avellana), i så kallade hässlen.

Referenser

"I skogslundar och bland buskar finnes denna här och där i flere Rikets Landskaper. Både rötter och de späda skotten ätas i Sallat, och de späda bladen nyttjas til stufning, Normannen kokar den i grönkål. Hästen, Fåret och Geten äta den. Den pryder ock sin plats i större Lustqwarter."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)