|
Beskrivning. Ett- till fleråriga
örter. Blad strödda, ofta också med basala rosettblad, hela till djupt och
upprepat flikiga. Blommor enhetligt byggda
med fyra kronblad och fyra foderblad. Kronblad vita, gula eller rosa, sällan utan kronblad.
Ståndare oftast sex, varav fyra längre (fyrväldiga ståndare).
Stift ett. Frukt en tvårummig skida, med eller utan så kallat
spröt (en steril förlängd del av frukten) i spetsen,
eller ibland en nöt.
Övrigt. Familjen kallas också kålväxter.
Frukterna har ofta ett särpräglat utseende och blommande exemplar utan frukter
kan vara svåra att känna igen.
Familjen har omkring 400 släkten och 3000 arter.
I Sverige finns omkring 40 släkten och ett 100-tal arter som förekommer
mer eller mindre regelbundet. Ytterligare ett antal släkten och arter har
påträffats tillfälligt.
Bland de mer välkända arterna kan nämnas
nagelört (Erophila verna),
ryssgubbe (Bunias orientalis),
marviol (Cakile maritima),
åkersenap (Sinapis arvensis),
penningört (Thlaspi arvense),
lomme (Capsella bursa-pastoris),
strandkål (Crambe maritima),
månviol (Lunaria rediviva)
och
vejde (Isatis tinctoria).
De korsblommiga växterna rymmer många av
våra förnämligaste kulturväxter, till exempel grönsaker
som vitkål, grönkål, rödkål, savoykål,
brysselkål, blomkål, broccoli och kålrabbi som alla
är sorter av arten
kål (Brassica oleracea)
som hör hemma i släktet
kål (Brassica).
Senap framställs ur frön av bland annat
vitsenap (Sinapis alba) och
svartsenap (Brassica nigra).
Kryddan pepparrot är roten av arten
pepparrot (Armoracia rusticana).
Två av de viktigaste
grödorna i Sverige är oljeväxterna
raps (Brassica napus)
med underarten kålrot (Brassica napus ssp. rapifera), och
rybs (Brassica rapa ssp. oleifera)
som är en underart av
åkerkål (Brassica rapa).
Arten rädisa (Raphanus sativus
var. sativus) med varieteten rättika (Raphanus sativus var. niger) är andra välkända
köksväxter som hör till denna familj.
Många korsblommiga växter odlas som
prydnadsväxter, till exempel aubretior (Aubrietia),
gyllenlack (Erysimum cheiri),
hesperis (Hesperis matronalis),
judaspenningar (Lunaria annua),
praktstenört (Aurinia saxatile),
strandkrassing (Lobularia maritima)
och vinteriberis (Iberis sempervirens).
|
Tvåhjärtbladiga växter
Släkten:
Alliaria - löktravar
Alyssum - stenörter
Arabidopsis - backtravar
Arabis - travar
Armoracia - pepparrötter
Barbarea - gyllen
Berteroa - sandvitor
Brassica - kål
Braya - fjällkrassingar
Bunias - ryssgubbar
Cakile - marvioler
Camelina - dådror
Capsella - lommar
Cardamine - bräsmor
Cardaminopsis - sandtravar
Cardaria - kardarior
Cochlearia - skörbjuggsörter
Conringia - kåltravar
Coronopus - hamnkrassingar
Crambe - krambar
Descurainia - stillfrön
Diplotaxis - mursenaper
Draba - drabor
Erophila - nagelörter
Eruca - erukor
Erucastrum - kålsenaper
Erysimum - kårlar
Hesperis - hesperisar
Hirschfeldia - gråsenaper
Hornungia - stenkrassingar
Iberis - iberisar
Isatis - vejden
Lepidium - krassingar
Lobularia - strandkrassingar
Lunaria - månvioler
Myagrum - håldådror
Neslia - korndådror
Raphanus - rättikor
Rapistrum - stäppsenaper
Rorippa - fränen
Sinapis - senaper
Sisymbrium - hamnsenaper
Subularia - sylörter
Teesdalia - sandkrassingar
Thlaspi - skärvfrön
 Bestämningsnyckel
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
|
