Brassicaceae - Cruciferae

Korsblommiga växter

Beskrivning. Ett- till fleråriga örter. Blad strödda, ofta också med basala rosettblad, hela till djupt och upprepat flikiga. Blommor enhetligt byggda med fyra kronblad och fyra foderblad. Kronblad vita, gula eller rosa, sällan utan kronblad. Ståndare oftast sex, varav fyra längre (fyrväldiga ståndare). Stift ett. Frukt en tvårummig skida, med eller utan så kallat spröt (en steril förlängd del av frukten) i spetsen, eller ibland en nöt.

Övrigt. Familjen kallas också kålväxter. Frukterna har ofta ett särpräglat utseende och blommande exemplar utan frukter kan vara svåra att känna igen.

Familjen har omkring 400 släkten och 3000 arter. I Sverige finns omkring 40 släkten och ett 100-tal arter som förekommer mer eller mindre regelbundet. Ytterligare ett antal släkten och arter har påträffats tillfälligt. Bland de mer välkända arterna kan nämnas nagelört (Erophila verna), ryssgubbe (Bunias orientalis), marviol (Cakile maritima), åkersenap (Sinapis arvensis), penningört (Thlaspi arvense), lomme (Capsella bursa-pastoris), strandkål (Crambe maritima), månviol (Lunaria rediviva) och vejde (Isatis tinctoria).
De korsblommiga växterna rymmer många av våra förnämligaste kulturväxter, till exempel grönsaker som vitkål, grönkål, rödkål, savoykål, brysselkål, blomkål, broccoli och kålrabbi som alla är sorter av arten kål (Brassica oleracea) som hör hemma i släktet kål (Brassica). Senap framställs ur frön av bland annat vitsenap (Sinapis alba) och svartsenap (Brassica nigra). Kryddan pepparrot är roten av arten pepparrot (Armoracia rusticana). Två av de viktigaste grödorna i Sverige är oljeväxterna raps (Brassica napus) med underarten kålrot (Brassica napus ssp. rapifera), och rybs (Brassica rapa ssp. oleifera) som är en underart av åkerkål (Brassica rapa). Arten rädisa (Raphanus sativus var. sativus) med varieteten rättika (Raphanus sativus var. niger) är andra välkända köksväxter som hör till denna familj.
Många korsblommiga växter odlas som prydnadsväxter, till exempel aubretior (Aubrietia), gyllenlack (Erysimum cheiri), hesperis (Hesperis matronalis), judaspenningar (Lunaria annua), praktstenört (Aurinia saxatile), strandkrassing (Lobularia maritima) och vinteriberis (Iberis sempervirens).

Tvåhjärtbladiga växter

Släkten:
Alliaria - löktravar
Alyssum - stenörter
Arabidopsis - backtravar
Arabis - travar
Armoracia - pepparrötter
Barbarea - gyllen
Berteroa - sandvitor
Brassica - kål
Braya - fjällkrassingar
Bunias - ryssgubbar
Cakile - marvioler
Camelina - dådror
Capsella - lommar
Cardamine - bräsmor
Cardaminopsis - sandtravar
Cardaria - kardarior
Cochlearia - skörbjuggsörter
Conringia - kåltravar
Coronopus - hamnkrassingar
Crambe - krambar
Descurainia - stillfrön
Diplotaxis - mursenaper
Draba - drabor
Erophila - nagelörter
Eruca - erukor
Erucastrum - kålsenaper
Erysimum - kårlar
Hesperis - hesperisar
Hirschfeldia - gråsenaper
Hornungia - stenkrassingar
Iberis - iberisar
Isatis - vejden
Lepidium - krassingar
Lobularia - strandkrassingar
Lunaria - månvioler
Myagrum - håldådror
Neslia - korndådror
Raphanus - rättikor
Rapistrum - stäppsenaper
Rorippa - fränen
Sinapis - senaper
Sisymbrium - hamnsenaper
Subularia - sylörter
Teesdalia - sandkrassingar
Thlaspi - skärvfrön

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/welcome.html
Senaste uppdatering: 14 mars 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg