Backskärvfrö

Thlaspi caerulescens J. Presl & C. Presl

Vetenskapliga synonym: T. alpestre (L.) L.; T. alpestre (L.) L. ssp. gaudinianum (Jord.) Gremli, T. alpestre (L.) L. ssp. sylvestre (Jord.) Hook. f. (ssp. caerulescens), T. alpestre (L.) L. ssp. brachypetalum (Jord.) T. Durand & Pittier, T. brachypetalum Jord. (ssp. brachypetalum)
Svenska synonym: vanligt backskärvfrö, rödlätt backskärvfrö (ssp. caerulescens), storskärvfrö, högväxt backskärvfrö (ssp. brachypetalum)

Vårpengeurt Alpe-Pengeurt Kevättaskuruoho Alpine Penny-cress Gebirgs-Hellerkraut

Beskrivning. Backskärvfrö är en två- till flerårig, något grågrön ört. Hela växten kan dock vara rödanlupen om den växer på öppen mark. Bladen sitter både på stjälken och i en basal bladrosett, rosettbladen är långskaftade medan de övre bladen är stjälkomfattande. Backskärvfrö blommar tidigt, ofta redan i april och är en av de tidigaste vårblommorna. Kronbladen är vita eller rödaktiga och ståndarknapparna är först blekt gula men blir senare mörkt violetta. I frukt sträcker sig stjälkarna till en lång klase, fruktskidorna är smalt hjärtlika och ungefär dubbelt så långa som breda. Backskärvfrö är en mångformig art som delas upp i två underarter. Huvudunderarten vanligt backskärvfrö (ssp. caerulescens) har kronblad som är minst 1,5 gånger så långa som fodret, samt grunt urnupna fruktskidor. Underarten storskärvfrö (ssp. brachypetalum (Jord.) O. Bolòs, Vigo, Masalles & Ninot ) har kortare kronblad och smalare skidor som är djupt urnupna.
Den ettåriga arten vårskärvfrö (T. perfoliatum) är blågrön i färgen och har bredare fruktskidor som är ungefär lika långa som breda, dess fruktställning är dessutom kortare. Den tredje arten, penningört (T. arvense) har centimeterstora, runda, platta skidor.

Utbredning. Båda underarterna av backskärvfrö har kommit till Sverige i sen tid. Idag förekommer arten i nästan hela landet utom i de allra nordligast landskapen. Vanligt backskärvfrö (ssp. caerulescens) är ganska vanlig, medan underarten storskärvfrö (ssp. brachypetalum) är ovanligare. Första fynduppgift är från Norrköping, Östergötland och publicerades år 1840 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet caerulescens kommer av latinets caeruleus (blå) och betyder blånande. Underartsepitetet brachypetalum, av grekiskans brakhys (kort) och petalon (kronblad), syftar på de korta kronbladen hos storskärvfrö.

Referenser