Penningört
Thlaspi arvense L.
Svenska synonym: penninggräs, punggräs, skillingar, skärvfrö
Pengeurt
Almindelig Pengeurt
Peltotaskuruoho
Peningakál
Field Penny-cress
Acker-Hellerkraut
|
|
Beskrivning. Penningört är en ettårig
ört som kan bli upp till en halv meter hög. Stjälkarna är
upprätta, ofta greniga, och har strödda blad, bladrosett saknas. Bladen
är ljusgröna, äggrunda till avlånga, stjälkomfattande
och har helbräddad eller glest tandad kant.
Penningört blommar från maj till oktober med små vita blommor.
Blommornas kronblad är bara tre till fyra millimeter långa och ståndarknapparna
är gula.
Fruktskidorna är stora, ofta
över en centimeter långa, platta och runda med urnupen spets och breda
vingkanter runt om. Växten har en skarp lukt då den bryts eller krossas.
Penningört är lätt att känna igen på de
stora, runda och plattade fruktskidorna. De andra arterna i släktet,
backskärvfrö (T. caerulescens) och
vårskärvfrö (T. perfoliatum),
är grågröna, samt
har mindre, mer hjärtformade frukter med smala vingkanter.
Utbredning. Penningört är vanlig i hela landet
utom i fjälltrakterna. Den är ett ogräs som oftast växer
på åkrar eller ruderatmark.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet arvense kommer av latinets arvum
(åker) och syftar på att den ofta växer i åkrar.
|
Familj: Brassicaceae
Släkte: Thlaspi
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"...nästan kretsrunda (nedtill obetydligt smalare),
12-16-fröiga, smalt-urnupna, bredt kantade skidor, hvilka äro
stora som ören och liknats vid slantar, hvadan växtens svenska
benämningar Penninggräs, Punggräs, Skillingar (Skåne)."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|