Vägsenap

Sisymbrium officinale (L.) Scop.

Vegsennep Rank Vejsennep Rohtopernaruoho Garðamustarður Hedge Mustard Weg-Rauke

Beskrivning. Vägsenap är en ettårig, styvhårig ört med styvt upprätt blomställning, som vid basen ofta är grenig. Stjälken kan bli upp till sju decimeter hög. Bladen är trekantiga och parflikiga vid basen, med ett par utstående flikar som ger dem ett pillikt utseende. Vägsenap blommar från juni till september, blommorna är små och saknar stödblad, kronbladen är gula. Fruktskidorna är kort syllika och sitter tryckta till stjälken.
Vägsenap liknar ingen annan svensk art, de långsmala skidorna som ligger tätt tryckta mot stjälken är mycket karaktäristiska.

Utbredning. Vägsenap förekommer huvudsakligen i södra Sverige och är vanlig som ogräs på torr kulturmark, i städer, på gator, i rabatter och vid gårdar. Första fynduppgift publicerades i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Nordstedt 1920).

Användning. Vägsenap användes förr som läkeväxt, och ansågs bland annat bota hosta och heshet.

Etymologi. Artnamnet officinale kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på artens användning som läkeväxt.

Referenser

"Vägsenapen kläder visserligen, såsom namnet antyder, talrikt vägkanter o. d., men den är stel och sparrig, med matt grönska, och saknar allt egentligt behag; man märker knappt dess små gula blommor...
...Det var fordom officinelt (Erysimi herba)". Fröen äro särdeles skarpa, med egenskaper liknande senapens (hvadan namnet). Växten har brukats mot hosta, trångbröstighet, heshet, m. m.; likaledes mot skörbjugg."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)