Vattenfräne

Rorippa amphibia (L.) Besser

Vetenskapliga synonym: Radicula amphibia (L.) Druce
Svenska synonym: vattenkrasse, vattenrättika, vattensenap

Vasskarse Vandpeberrod Vesinenätti Great Yellow-cress Wasser-Sumpfkresse

Vattenfräne Beskrivning. Vattenfräne är en ofta högväxt, kal eller sparsamt hårig, flerårig ört. Stjälken är kal, grenig, nedliggande och rotslående till upprätt, men ofta ganska vek och kan bli omkring en meter hög. Bladen är äggrunda till lansettlika och inte stjälkomfattande vid basen, de nedre är parflikiga medan de övre är enkla med helbräddad eller grovtandad kant. Blad som utvecklas under vatten blir ofta kamlikt parflikiga. Vattenfräne blommar i juni-juli, blommorna är centimeterbreda med klargula kronblad som är tydligt längre än fodret. Fruktskidorna är ovala eller nästan klotrunda, omkring fem millimeter långa och sitter utspärrade på drygt centimeterlånga skaft. Stiftet är tydligt kortare än skidan. Frösättningen är ofta dålig.
Vattenfräne Vattenfräne känns igen på de nedre parflikiga bladen och de enkla övre bladen, samt de äggrunda skidorna. Den kan förväxlas med klotfräne (R. austriaca) som dock har tydligt stjälkomfattande blad och klotrunda skidor. Hybriden mellan vattenfräne och strandfräne (R. sylvestris) kallas mälarfräne (R. x anceps (Wahlenb.) Rchb) och är ofta långlivad. Den skiljs från föräldraarterna genom flikiga övre blad med mycket stor ändflik.

Vattenfräne, blad Utbredning. Vattenfräne är ganska vanlig i Skåne samt vid Mälaren i Södermanland, Uppland och Västmanland, annars förekommer den sällsynt och vanligen endast tillfälligt. Arten växer vid sjöstränder och åar och kärr på näringsrik lerjord, ofta i kalktrakter. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet amphibia kommer av grekiskans amphi- (på båda sidor) och bios (liv), namnet betyder 'lever på båda sidor', det vill säga både i vatten och på land.

Familj: Brassicaceae
Släkte: Rorippa

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Vattenrättikan stå nästan alltid under vatten med sina nedre delar, så att den med skäl kan kallas mera "amphibisk" än samslägtingarne. Dess egenskaper äro uretiska och antiscorbutiska (örten skall ock, såsom vidrigt besk, gagna mot maskar), nästan som Rättikans, med hvilken den till rot och blad äger någon likhet..."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)

© Naturhistoriska riksmuseet 1999

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/rorip/roriamp.html
Senaste uppdatering: 10 juli 2008
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg