Månviol

Lunaria rediviva L.

Svenska synonym: vild månviol

Månefiol Vedvarende Måneskulpe Wildes Silberblatt, Ausdaurendes Silberblatt

Beskrivning. Månviol är en storväxt, flerårig ört med stora hjärtlika blad, blekt violetta, väldoftande blommor och stora, platta fruktskidor. Stjälkarna är upprätta och kan bli drygt en meter höga. Bladen sitter strödda och är skaftade och spetsigt hjärtlika med tandad kant. Månviol blommar från maj till juli. Foderbladen är upprätta och kronbladen är ljust violetta eller sällan vita. Fruktskidorna är spetsigt elliptiska och plattade med en skiljevägg som är parallell med plattsidorna, skiljeväggen är hinnartad, silverglänsande och länge kvarsittande.
Månviolen hör till samma släkte som den ofta odlade och ibland förvildade arten judaspenningar (L. annua). Den senare skiljs genom starkare färgade blommor, brett elliptiska fruktskidor, samt att de övre bladen är oskaftade.

Utbredning. Månviol är sällsynt och förekommer bara i Skåne och Halland i fuktiga, skuggiga lundar. Den odlas ibland och kan påträffas förvildad även i andra områden. Första fynduppgift är från Hurva och Hörby i Skåne och publicerades av Linné år 1737 (Nordstedt 1920).

Användning. Odlas ibland i större trädgårdsanläggningar, torkade fruktställningar kan användas som eterneller.

Etymologi. Artnamnet rediviva kommer av latinets re- (åter) och vivere (leva). Arten hör trots sitt svenska namn månviol inte till familjen violväxter (Violaceae) utan tillhör familjen korsblommiga växter (Brassicaeae). Namnet månviol används ibland också på judaspenningar (L. annua).

Referenser

"Månviolen bildar präktiga stånd, hvilka då de blomma påminna om syrenen i våra trädgårdar, både till lukt och färg, hvilken sednare dock kan vara högre och blekare i samma blomklase. De stora, bleka skidorna gifva sedan växten ett eget utseende, isynnerhet då skalen lossnat och de egendomligt glänsande mellanväggarne sitta blottade."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)