Sorgört

Hesperis tristis L.

Svenska synonym: nattviol

Skumtfiol Natviol

Sorgört

Beskrivning. Sorgört är en tvåårig ört som kan bli omkring en halv meter hög. Stjälken är glest styvhårig och upptill grenig. Bladen är äggrunda till brett lansettlika och har helbräddad eller något tandad kant. De övre bladen Sorgört är oskaftade med nästan hjärtlik bas medan de nedre har tydliga skaft. Sorgört blommar i juni, blommorna sitter i greniga samlingar, de är en till två centimeter breda och har smutsigt gula kronblad med violetta ådring. Skidorna blir upp till två decimeter långa och är långskaftade med mellan fyra till nio centimeter långa skaft.
Sorgört är lätt att känna igen på sina dystert färgade blommor. Den andra arten i släktet, hesperis (H. matrionalis), har violetta eller vita blommor.

Sorgört

Utbredning. Sorgört är sällsynt och förekommer naturaliserad på södra Öland där den växer på grusig kalkrik mark, i vägkanter, slagghögar och liknande. Arten hör hemma i Central- och Östeuropa. Första fynduppgift som förvildad är från Degerhamn, Öland där den hittades 1921 av C. T. Mörner, uppgiften publicerades av Sterner 1938 (Hylander 1971). Sorgört uppges som odlad redan på 1700-talet (Hoffberg 1792).

Sorgört

Etymologi. Artnamnet tristis kommer av latinets triste (trist, dyster) och betyder dystert färgad, vilket syftar på blommornas färg. Det äldre svenska namnet nattviol har också använts på arten hesperis (H. matrionalis), men används numera på en orkidé (Orchidaceae), nämligen Platanthera bifolia.

Familj: Brassicaceae
Släkte: Hesperis

Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Nattfiol, fr. Ungern, har skön lukt, hälst nattertid."

Ur Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom av Carl Fredrik Hoffberg (1792)

© Naturhistoriska riksmuseet 2000

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/hespe/hesptri.html
Senaste uppdatering: 30 oktober 2004
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg