|
Beskrivning. Åkerkårel är en vanligen
ettårig, ofta stjärnhårig ört som kan bli upp till en meter hög.
Stjälken är styvt upprätt, vanligen grenig och har ganska
få stjälkblad, vilka är lansettlika och helbräddade eller
glest tandade. Åkerkårel blommar under hela sommaren, från juni till september med
gula blommor som sitter samlade i en kvastlik klase.
Blomskaften är två till tre
gånger längre än foderbladen och de gula kronbladen är
omkring fyra millimeter långa. Fruktskidorna är utåtriktade,
långsmala och fyrkantiga med kort stiftrest.
Förutom huvudunderarten vanlig åkerkårel (ssp. cheiranthoides)
förekommer också underarten storkårel
(ssp. altum Ahti), den senare är tvåårig, grövre och tätt
stjärnhårig.
Åkerkårel karaktäriseras av oftast helbräddade, lansettlika blad,
gula blommor och utspärrade fruktskidor, den kan knappast förväxlas
med andra arter. Den andra arten i släktet,
bergkårel (E. hieraciifolium),
är tvåårig och har korta blomskaft som är lika långa
som foderbladen, större kronblad och uppåtriktade,
mot stjälken tilltryckta fruktskidor.
Utbredning. Åkerkårel är vanlig i hela landet
utom i fjälltrakterna där den förekommer mer sparsamt. Den växer
vanligen på odlad eller kulturpåverkad mark, i åkrar, vägkanter
och på ruderatmark.
Första fynduppgift är från Lappland och publicerades
av Linné i Flora Lapponica 1737 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet cheiranthoides kommer av
Cheiranthus, som är ett äldre vetenskapligt namn på arten
gyllenlack (E. cheiri), och -oides (liknande). Namnet
betyder 'som liknar Cheiranthus'.
|
Familj: Brassicaceae
Släkte: Erysimum
Norden
Norra halvklotet
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
|