Raggdraba

Draba subcapitata Simmons

Vetenskapliga synonym: D. pauciflora auct.
Svenska synonym: tuvdraba

Halvkulerublom Trommeskinds-Draba

Beskrivning. Raggdraba är en flerårig, ragghårig, tuvbildande och kompakt byggd ört. Stjälken är kort, upp till fem centimeter hög, grenig och hårig med vissna fjolårsblad vid basen. Bladen är korta och lansettlika med långa enkla hår i kanten, samt långa enkla hår och strödda stjärnhår på ytan. Raggdraba blommar i augusti, blomställningen är bladlös och ragghårig med spridda stjärnhår. Blommorna är små och kortskaftade, med ragghåriga foderblad och korta gräddvita kronblad. Fruktskidorna är elliptiska och kala och de korta skidskaften är snett utåtriktade.
Raggdraba är mest lik en lågväxt bergdraba (D. norvegica), men den senare har längre kronblad och uppåtriktade fruktskaft. Arten blockhavsdraba (D. cacuminum) skiljs bland annat genom stjärnhåriga fruktskidor.

Utbredning. Raggdraba är mycket sällsynt och är endast känd från två fjäll i Pite Lappmark. Den växer på torr kalkrik grusmark på omkring 1700 meters höjd. Arten förekommer närmast på Spetsbergen. Första fynduppgift är från fjället Årjep Saulo i Pite Lappmark där den upptäcktes 1996. Fyndet gjordes av Erik Ljungstrand och publicerades i uppsatsen En i Skandinavien tidigare okänd draba, raggdraba Draba subcapitata, funnen i Pite Lappmark (Svensk Botanisk Tidskrift 93: 9-18. 1999). Dock finns ett äldre fynd i Naturhistoriska riksmuseets samlinger. Detta insamlades av Olof Rune i Pite Lappmark 1952 men var länge felidentifierat och även efter identifiering antogs att någon förväxling skett. Olof Runes insamling kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet subcapitata betyder 'nästan huvudlik' och kommer av latinets sub- (nästan) och caput (huvud).

Innehållsförteckning