Dvärgdraba

Draba crassifolia Grah.

Dvergrublom Tykbladet Draba

Beskrivning. Dvärgdraba är som namnet antyder en mycket liten ört som oftast bara är ett par centimeter hög. Arten är flerårig och har kal och bladlös stjälk. Rosettbladen är tjocka och helbräddade, kala eller med spridda enkla hår i kanten. Dvärgdraba blommar i juni-juli med små gula blommor. Skidorna är kala och sitter på korta skaft.
Dvärgdraba är, tillsammans med gulldraba (D. alpina), den enda gulblommiga fleråriga arten i släktet drabor (Draba). Hos gulldraba är dock stjälkarna klädda med stjärnhår och enkla hår. Genom sin litenhet kan dvärgdraba var svår att få syn på, särskilt då den inte blommar.

Utbredning. Dvärgdraba är sällsynt och förekommer endast i högfjällsområden i de norra fjälltrakterna, från Pite Lappmark till Torne Lappmark. Arten växer på grusig kalkrik mark, på klipphyllor och vid snölegor. Första fynduppgift är från Torne Lappmark där den hittades av Harry Smith år 1920, fyndet publicerades inte förrän 1954 av Nils Hylander i Botaniska Notiser (Hylander 1954). Exemplar av Smiths insamling från 1920 finns i Naturhistoriska riksmuseets samlingar och kan ses i artens bildgalleri.

Etymologi. Artnamnet crassifolia betyder tjockbladig och kommer av latinets crassus (tjock) och folium (blad).

Familj: Brassicaceae
Släkte: Draba

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/draba/drabcra.html
Senaste uppdatering: 8 mars 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg