|
Beskrivning. Bäckbräsma är en flerårig ört
med krypande jordstam. Stjälken är upprätt, upp till knappt en halv meter hög,
och har strödda blad men saknar bladrosett. Bladen är skaftade och har två
till fyra par småblad som är breda och grovt tandade. Bäckbräsma
blommar i maj-juli med stora blommor. Kronbladen är utbredda, rent vita och
nästan en centimeter långa. Ståndarknapparna är lila till
purpurröda. Fruktskidorna är snett uppåtriktade och två till
fyra centimeter långa.
Bäckbräsma liknar ängsbräsma (C. pratensis), men den senare
har vanligen en bladrosett vid basen av stjälken, samt blommor med gula
ståndarknappar.
Utbredning. Bäckbräsma förekommer sparsamt i södra
och mellersta Sverige, norrut till Jämtland. Den växer på fuktig mark i
skogskärr och skogsbäckar, gärna vid källflöden.
Första fynduppgift är från Skåne och publicerades
av Leche år 1744 (Nordstedt 1920).
Användning. Enligt Nyman (1867) kan bäckbräsmans blad
användas som sallat.
Etymologi. Artnamnet amara är latin
och betyder bitter, besk, vilket syftar på smaken hos bladen.
|
Familj: Brassicaceae
Släkte: Cardamine
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Bäckbräsman är en ganska sällskaplig ört, som gerna,
såsom namnet antyder, kantar bäckarne med sina hvita blommor. Dessa luta under
regnväder och om natten liksom Ängsbräsmans.
- Bäckbräsmans örtstånd kan också nyttjas som sallat."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|