Brassica L.

Kål

Beskrivning. Ett- eller tvååriga, kala eller ibland glest styvhåriga örter. Stjälk upprätt. Blad vanligen kala, ofta blådaggiga, mer eller mindre flikiga, särskilt nedtill, övre blad ibland stjälkomfattande. Två av foderbladen med kupad bas. Kronblad gula, längre än fodret. Fruktskidor långa, minst fyra gånger längre än breda, ennerviga, med långt sterilt spröt. Frön i en rad i varje rum.
Kromosomtal: 2n=16 (svartsenap), 2n=20 (åkerkål), 2n=36 (sareptasenap).

Etymologi. Släktnamnet Brassica var romarnas namn på kål.

Släktet har 35 arter. I Sverige är endast åkerkål (B. rapa) och svartsenap (B. nigra) bofasta. Ytterligare några arter har påträffats tillfälligt, till exempel sareptasenap (B. juncea).
Släktet har flera arter, underarter och varieteter som är välkända köks- eller oljeväxter, som raps, rybs, kålrot, rova, salladskål, samt alla sorter av kål som vitkål, blomkål, broccoli etc.
Raps och rybs odlas för sina oljerika fröns skull, de utvunna oljorna används bland annat i margarintillverkning. Kålrot och rova var förr mycket viktiga rotfrukter, framförallt innan potatisen (Solanum tuberosum) kom i bruk. Raps och kålrot är båda underarter av raps (B. napus), medan rova, rybs och salladskål är underarter av åkerkål (B. rapa). Arten kål (B. oleracea) är en viktig grönsaksväxt som främst odlas i form av olika kultursorter.

Arter:
kål (B. oleracea)
raps (B. napus)
sareptasenap (B. juncea)
svartsenap (B. nigra)
åkerkål (B. rapa)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning