Sareptasenap

Brassica juncea (L.) Czern.

Sareptasennep Sarepta-Sennep Sareptansinappi Chinese Mustard Ruten-Kohl, Sareptasenf

Beskrivning. Sareptasenap är en grenig, ettårig ört som kan bli nästan en meter hög. Stjälken är nästan helt kal men har styva utspärrade hår nedtill. Alla bladen är skaftade, glest borsthåriga och blågröna på undersidan, de nedre är buktflikiga med en till tre par små flikar och en stor rundad ändflik. De övre bladen är smala och hela med tandad kant. Sareptasenap blommar i juli-augusti, blomknopparna är jämnhöga med de utslagna blommorna. Foderbladen är upprätta och kronbladen är gula och nästan en centimeter långa. Fruktskidorna är upprätta, trinda eller något insnörda mellan fröna och tre till sex centimeter långa med ett ungefär centimeterlångt spröt.
Sareptasenap karaktäriseras av stora gula blommor och långa trinda skidor, samt av att alla bladen är skaftade.

Utbredning. Sareptasenap är sällsynt och kan påträffas tillfälligt i södra Sverige, på ruderatmark, till exempel vid hamnar och på bangårdar. Arten kommer ursprungligen från Östeuropa och Asien. Första fynduppgift är från Landskrona, Skåne och publicerades 1891 (Hylander 1971).

Användning. Frön av sareptasenap används vid framställning av diijonsenap. Frön av arterna vitsenap (Sinapis alba) och svartsenap (B. nigra) används till engelsk senap, skånsk senap eller till vanlig senap.

Etymologi. Artnamnet juncea kommer av Juncus som är det vetenskapliga namnet på släktet tåg, namnet betyder 'lik Juncus'.

Referenser