Pepparrot

Armoracia rusticana P. Gaertn., B. Mey. & Scherb.

Vetenskapliga synonym: A. lapathifolia Gilib., Nasturtium armoracia (L.) Fr.

Peparrot Peberrod Piparjuuri Horse-radish Meerrettich

Beskrivning. Pepparrot är en flerårig storväxt ört som kan bli över en meter hög. De nedre bladen är stora och långskaftade, bladskivan är något vågkantad och har naggad kant. Stjälkbladen är kortskaftade, de nedre är parflikiga medan de övre är hela. Pepparrot blommar i juni-juli med vita blommor. Blomställningarna är greniga och rikblommiga. Fruktskidorna är omvänt äggformiga, men arten sätter mycket sällan frö i Sverige.
Pepparrot kan knappast förväxlas med några andra växter, även när den inte blommar är bladrosetterna typiska, med de mycket stora, rent gröna, tungformade bladen som har långa bladskaft. Bladen påminner något om bladen hos en del arter ur släktet skräppor (Rumex).

Utbredning. Pepparrot är en odlad art som också förekommer som förvildad. Den hör ursprungligen hemma i sydöstra Europa, men började odlas i Mellaneuropa redan under medeltiden. Pepparrot växer på öppen kulturpåverkad mark, ofta i vägkanter. Första fynduppgift som förvildad är från Lund, Skåne och publicerades 1744, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Pepparrot odlas som kryddväxt. Roten har en stark pepparartad smak och den används som krydda och som ingrediens i vissa inläggningar.

Etymologi. Artnamnet rusticana betyder lantlig och kommer av latinets rus, ruris (landsbygd, fält), samma ordstam återfinns också i rustik.

Referenser

"Pepparrotens bruk i Köket är nogsamt kändt; man will här endast anmärka, at de som äro böjde för Roten och som hafwa swag mage böra hvarsamt nyttja den; en del sådane menniskor tåla den alsintet."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)