Pulmonaria L.

Lungörter

Beskrivning. Fleråriga, håriga örter med krypande jordstam. Stjälk upprätt, ogrenad. Blad strödda, ibland med vita fläckar; stjälkblad kortskaftade eller stjälkomfattande; rosettblad långskaftade, lansettlika eller smalt hjärtformade, utvecklas först efter blomningen. Blommor i fåblommiga knippen, heterostyla. Foder grunt femflikat. Krona trattlik, först rödaktig, senare blå eller violett; kronpip med hår i mynningen, ungefär lika lång som det femflikade brämet. Ståndare liklånga, ej utskjutande. Stift ett, märke ett. Delfrukter släta, med köttigt bihang.
Kromosomtal: 2n=14 (lungört), 2n=16 (fläcklungört), 2n=14, 28 (smalbladig lungört).

Etymologi. Släktnamnet Pulmonaria kommer av latinets pulmo (lunga), vilket skall syfta på dess användning som lungmedicin.

Släktet har omkring 20 arter varav tre, lungört (P. obscura), fläcklungört (P. officinalis) och smalbladig lungört (P. angustifolia), är inhemska i Sverige. Flera andra arter odlas som prydnadsväxter, till exempel röd lungört (P. rubra) och broklungört (P. saccharata), och dessa kan ibland påträffas förvildade.

Arter:
fläcklungört (P. officinalis)
lungört (P. obscura)
röd lungört (P. rubra)
smalbladig lungört (P. angustifolia)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Lungörterna äro mångåriga och temligen håriga, deras blommor tidiga, i början violettröda men sedan blåaktiga; rotbladen bli sent utbildade."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)