Stenfrö

Lithospermum officinale L.

Lækjesteinfrø Læge-Stenfrø Rohtorusojuuri Common Gromwell Echter Steinsame

Beskrivning. Stenfrö är en flerårig, hårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Stjälken är upprätt och vanligen grenig. Bladen sitter strödda och är lansettlika och spetsiga, bladundersidan har tydliga sidonerver. Stenfrö blommar i juni-juli med små gulvita trattlika blommor som har stora stödblad. De vita och porslinsartade delfrukterna är karaktäristiska för arten. Delfrukterna har mycket hårda skal och är äggformade, blanka, nästan släta och ser ut att vara gjorda av porslin.
Den andra arten i släktet, sminkrot (L. arvense), är ett- eller tvåårig, och har matt gråbruna, knottriga delfrukter, samt blad vars undersidor bara har en tydlig mittnerv.

Utbredning. Stenfrö är sällsynt men förekommer i flera landskap i södra och mellersta Sverige. Den växer i bergbranter och busksnår. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Användning. Pulvriserade frukter av stenfrö ansågs under 1500- och 1600-talet, enligt signaturlärans »lika skall med lika botas», kunna bota njursten och gallsten (Lyttkens 1904-1915). Linné påpekar dock i Flora Svecica (1755) att de saknar verkan.

Etymologi. Artnamnet officinale kommer av latinets officina (verkstad, apotek) och syftar på att arten använts som läkeväxt. Det svenska namnet stenfrö var i bruk redan på 1500-talet och syftar på delfrukternas hårda skal.

Referenser