Anchusa L.

Oxtungor

Beskrivning. Ett- till fleråriga, strävhåriga örter. Stjälk upprätt, enkel eller grenig. Blad strödda, oskaftade till kort skaftade, lansettlika, kant helbräddad till grunt och ojämnt tandad. Blommor i knippen. Foder djupt femflikigt. Krona trattlik, ljusblå till mörkt blåviolett, först rödtonad; kronpip lång, rak eller böjd, med fjäll i mynningen; kronbräm femflikat, med trubbiga flikar. Ståndare liklånga, ej utskjutande. Stift ett, märke ett. Delfrukter snett äggformade, knottriga, med köttigt bihang.
Kromosomtal: 2n=16 (oxtunga), 2n=48, 54 (fårtunga).

Etymologi. Släktnamnet Anchusa användes som ett växtnamn redan av Aristofanes och Xenofon, 400 f. Kr.

Släktet har ett drygt trettiotal arter. I Sverige förekommer bara två arter, fårtunga (A. arvensis) som har ljusblå blommor och oxtunga (A. officinale) som har mörkt blåvioletta blommor. Ytterligare ett par arter har påträffats tillfälligt, till exempel italiensk oxtunga (A. azurea) som är en odlad flerårig art med klarblå blommor.

Arter:
fårtunga (A. arvensis)
oxtunga (A. officinale)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning