Betula L.

Björkar

Beskrivning. Lövfällande träd eller buskar. Bark (näver) oftast vit. Vinterknoppar oskaftade. Blad strödda, runda till triangulära, sågade eller naggade. Blommor enkönade, i täta mångblommiga ax; sambyggare med han- respektive honhängen. Hanhängen övervintrar nakna, honhängen inuti knopparna. Hanblommor med rudimentärt hylle; ståndare två, ståndarsträngar tvåkluvna. Honblommor tre tillsammans på varje hängefjäll; hängefjäll treflikigt. Nötter med två tunna vingar.
Kromosomtal: 2n=28 (vårtbjörk, dvärgbjörk), 2n=56 (glasbjörk).

Övrigt. Hängen anläggs under sensommaren och blommar under påföljande vår. Honhängena faller vid mognaden sönder varvid hängefjäll och nötter ('björkfrön') sprids med vinden.

Etymologi. Släktnamnet Betula användes för björk redan av Plinius (Lid 1994). Det svenska namnet björk (birk, bierk, byrk) är känt sedan medeltiden, det förekommer också i flera medeltida ortsnamn som Birkevik, Birkö (Fries 1904).

Släktet har omkring 60 arter varav tre förekommer i Sverige. Arterna vårtbjörk (B. pendula) och glasbjörk (B. pubescens) är träd, medan dvärgbjörk (B. nana) är buskformad. Fjällbjörk (B. pubescens ssp. czerepanovii) är en underart av glasbjörk. En fjärde art, buskbjörk (B. humilis), har uppgivits från Småland, men arten tycks sedan länge vara utgången.
Många björkarter odlas i Sverige som prydnadsträd, till exempel kamtjatkabjörk (B. ermanii), pappersbjörk (B. papyrifera) och svartbjörk (B. nigra).

Familj: Betulaceae

Arter:
dvärgbjörk (B. nana)
glasbjörk (B. pubescens)
vårtbjörk (B. pendula)

Bestämningsnyckel

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"På tal om stubblöv av olika slag: att gå och driva i en lövhage där stubblövet står nytt och överraskande tätt, det var fordom en av söndagsupplevelserna. Det fanns ställen där man gick in och kände på lövet som på tyger. Av björk fanns det dels trögt och hartsrikt löv att känna på. Lövstickan var på sådant lövslag alldeles prickig av harts. Dels hade man sammetslövet, mjukt som stöv och varmt och lent att känna på som ett lammöra. Detta löv var stort och ymnigt, men doftade inte så som hartslövet."

Ur På åsens trappa av Harry Martinson (Midsommardalen, 1938)

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/welcome.html
Senaste uppdatering: 15 januari 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg