Glasbjörk

Betula pubescens Ehrh.

Vetenskapliga synonym: B. alba L., B. callosa Notö, B. carpatica Willd., B. glutinosa auct.; B. concinna Gunnarsson, B. coriacea Gunnarsson, B. odorata Bechst., B. pubescens ssp. suecica Gunnarsson (ssp. pubescens); B. czerepanovii N. I. Orlova, B. pubescens ssp. tortuosa auct., B. tortuosa auct. (ssp. czerepanovii)
Svenska synonym: lundbjörk, ängsbjörk; vanlig glasbjörk, kärrbjörk (ssp. pubescens); fjällbjörk (ssp. czerepanovii)

Vanleg bjørk Dun-Birk Hieskoivu, Tunturikoivu Skógviður Downy Birch Moor-Birke

Beskrivning. Glasbjörk är ett träd med smal krona och vit bark, ofta vitare och slätare än hos vårtbjörk (B. pendula), men som äldre ofta uppsprucken och mörk, unga träd har brunglänsande bark. Årsskotten är håriga och saknar hartsvårtor. Vinterknopparna är trubbiga och ofta klibbiga. Bladen är ovala, kortspetsade med enkelsågad bladkant och som unga ofta håriga. Glasbjörk blommar samtidigt med lövsprickningen i maj. Hanhängena sitter i grenspetsarna och övervintrar nakna. Honhängena sitter i bladvecken, de är uppåtriktade under blomningen men blir senare hängande. Hängefjällen är treflikiga med uppåtriktade och 'avhuggna' sidoflikar. Frukten är en liten vingkantad nöt som mognar i augusti-september. Glasbjörken är variabel och inom formserien har flera beskrivits som egna arter. Numera erkänns bara två underarter, vanlig glasbjörk (ssp. pubescens) och fjällbjörk (ssp. czerepanovii (N. I. Orlova) Hämet-Ahti). Fjällbjörken är mer lågväxt och knotig, och har ofta mörkare stam och tjockare blad.
Glasbjörk förväxlas ofta med vårtbjörk (B. pendula), men den senare har kala årsskott med hartsvårtor och mer långspetsade, kala blad. Alla våra tre björkarter kan korsa sig med varandra.

Utbredning. Glasbjörk finns i hela landet, företrädesvis vid myrar, kärr och i sjökanter. I södra Sverige och i Norrlands lågland dominerar vanlig glasbjörk (ssp. pubescens), medan fjällbjörk (ssp. czerepanovii) är skogbildande i fjälltrakterna och den trädart som bildar skogsgräns på högre höjd. Första fynduppgift publicerades 1716 (Nordstedt 1920).

Användning. Glasbjörk har använts på samma sätt som vårtbjörk (B. pendula).

Övrigt. Vissa år härjas fjällbjörkarna av en fjäril, fjällbjörkmätaren, vilket kan få så svåra effekter att skogen dör.

Etymologi. Artnamnet pubescens är en böjning av pubescere (få skägg, hår) och kommer av latinets pubens (manbar, med hår och skägg), namnet syftar på de unga skottens hårighet.

Referenser

"Ovanför de spridda tallarna - ovan barrträdsgränsen - återigen en mil av skog: björkbältet, fjällbjörkskogen. Det sällsamma möter oss här i svenska och norska fjäll att ljusa björkskogar stiger högt ovan tallens och granens domäner.
Fjällbjörkskogen är ett karaktärsdrag just i Skandinavien och Finland. Längre österut, i Ryssland, bildar granen de nordligaste skogarna på gränsen till den öppna ishavstundran."

Ur Skogland och fjäll av Carl Fries (1967)