Dvärgbjörk

Betula nana L.

Svenska synonym: fredagsbjörk

Dvergbjørk Dværg-Birk Vaivaiskoivu Fjalldrapi Dwarf Birch Zwerg-Birke

Beskrivning. Dvärgbjörk är en låg, sällan mer än meterhög buske med krypande och uppstigande grenar. Grenarnas årsskott är tätt håriga och saknar hartsvårtor. Vinterknopparna är små och trubbiga och hanhängena övervintrar nakna. Bladen är små, ungefär en centimeter i diameter, nästan runda, med naggad kant. Höstfärgen är ofta röd. Dvärgbjörk blommar vid bladsprickningen. Han- och honblomställningarna är ganska korta och upprätta. Nöten har en smal vinge.
Alla våra tre björkarter, dvärgbjörk, glasbjörk (B. pubescens) och vårtbjörk (B. pendula), kan korsa sig med varandra. Hybrider mellan dvärgbjörk och fjällbjörk (B. pubescens ssp. czerepanovii) är inte ovanliga i fjälltrakterna.

Utbredning. Dvärgbjörk är en typisk fjällväxt, men förekommer sällsynt på myrar ända ner i Skåne. Norrut växer dvärgbjörk både på myrmarker och på rishedar, medan de sydsvenska dvärgbjörkarna finns på fuktiga myrar. Dvärgbjörk var en av de första växterna som tillsammans med fjällsippa (Dryas octopetala) och andra arktiska arter vandrade in i Sverige efter istiden. Den följde tundravegetationen som bredde ut sig då isen smälte bort, och har alltså än idag dröjt sig kvar på några sydliga lokaler som ett vittnesbörd från en förgången tid. Första fynduppgift publicerades 1685 (Nordstedt 1920).

Användning. Förr användes grenarna till kvastar, och med bladen färgades gult.

Etymologi. Artnamnet nana kommer av latinets nanus (dvärg, dvärglik) och syftar på växtens storlek.

Referenser

"Fredagsbjörk, Fredagsris kallas den af smålänningarne, och detta emedan man är öfvertygad, att vår Frälsare på Långfredagen blef gisslad med björkspön. För att bestraffa denna sin sons orättfärdiga misshandel, har Gud förbannat denna björk och dess afkomlingar, så att de ej kunna uppnå trädets tillbörliga storlek. Huru pass sannolikt detta månde vara, kan enhvar inse. Dessutom växer hvarken den ena eller andra björkarten i det Heliga landet, ej heller hafva de någonsin vuxit där."

Ur Dissertatio botanica de Betula nana av Carl von Linné (1747) - i svensk översättning av T. M. Fries (1908)