|
Beskrivning. Springkorn är en medelstor ört med
strödda blad och stora hängande klargula blommor.
Den växer oftast i stora bestånd. Stjälkarna är köttiga
och bladen tunna med trubbsågade kanter. Springkorn blommar från juli till september.
Blomman är tre till fyra centimeter lång, ofta brunfläckig och har en krökt sporre.
Frukten öppnar sig explosionsartat och slungar iväg fröna,
liksom hos de andra arterna i släktet balsaminer (Impatiens). Fröna
är fyrkantiga i tvärsnitt.
Springkorn kan förväxlas med blekbalsamin
(I. parviflora), men den senare har små upprätta blekgula blommor
med rak sporre. Den högväxta jättebalsaminen
(I. glandulifera) har motsatta eller kransställda blad
och rosa eller vita blommor.
Utbredning. Springkorn är den enda inhemska av
balsaminerna (Impatiens), den förekommer
sparsamt från Skåne ända upp i Norrbotten,
men saknas i ett flertal landskap.
Den växer på mullrik jord i skuggiga, fuktiga lundar och skogskärr.
Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet noli-tangere kommer
av latinets noli (låt bli) och tangere (tangera, röra),
namnet betyder 'rör mig ej'.
|
Familj: Balsaminaceae
Släkte: Impatiens
Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri
I Riksmuseets samlingar
Innehållsförteckning
Referenser
"Vilda Balsaminen växer icke sällan i så täta massor,
att den bildar liksom små skogar. Den behagar oss både genom sin späda
grönska och sitt egendomliga utseende. Men man märker snart att den tillhör
en för vår flora främmande typ, är en af dessa enstaka arter, hvilka
liksom förirrat sig långt bort från sina samslägtingar. Nästan
allt hos denna växt har något eget och ovanligt; så den vattenklara stjelken
med sina svällda leder, de ömtåliga bladen, de underliga blommorna och deras
ställning, och slutligen fröhusets sätt att öppna sig."
Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)
|