Tragopogon L.

Haverrötter

Beskrivning. Ett- eller tvååriga, oftast kala örter med vit mjölksaft. Stjälk flerbladig. Blad slidlikt stjälkomfattande, smalt lansettlika, långspetsade. Blomkorgar ensamma på långa skaft. Holkfjäll lansettlika, sammanväxta nedtill, sittande i en rad. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Blommor tunglika, fint femtandade i spetsen, gula, brunröda eller lila. Ståndare med bihang vid basen. Frukt långsmal, med långt utdraget spröt och fjäderpensel.
Kromosomtal: 2n=12 (stor haverrot, äkta haverrot, ängshaverrot), 14 (gotländsk haverrot).

Etymologi. Släktnamnet Tragopogon kommer av grekiskans tragos (bock) och pogon (skägg), getskägg eller bockskägg. Namnet användes som ett växtnamn redan av Theofrastos (300 f. Kr.) och det syftar på frukternas fjäderpensel. Svenska namnet haverrot är inte en förvanskning av havre (Avena sativa) utan kommer av fornnordiskans hafr, hafer (bock).

Släktet har 50 arter varav fyra förekommer i Sverige. Den vanligaste är ängshaverrot (T. pratensis), som, liksom stor haverrot (T. dubius), har gula blommor. De två andra arterna har rödaktiga eller violetta blommor.
Ytterligare en art, späd haverrot (T. hybridus), har påträffats tillfälligt.

Arter:
gotländsk haverrot (T. crocifolius)
stor haverrot (T. dubius)
äkta haverrot (T. porrifolius)
ängshaverrot (T. pratensis)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"I vår trädgårdslitteratur kallas Tragopogon allmänt hafrerot. Då emelltid denna växt icke har något att göra med hafre men väl med hafr, bock (Tragopogon betyder bockskägg), har här användts skrifsättet hafverrot..."

Ur Normalförteckning öfver svenska växtnamn (Meddelanden från Kongliga Landtbruksstyrelsen. N:r 3. 1894)