Strålöga

Telekia speciosa (Schreb.) Baumg.

Vetenskapliga synonym: Buphthalmum speciosum Schreb.
Svenska synonym: solstjärna

Tusenstråle Stor tusindstråle Auringontähti Yellow Oxeye Große Telekie

Strålöga, blomkorg Beskrivning. Strålöga är en flerårig, storväxt ört som kan bli upp till två meter hög. Växten har en tjock jordstam från vilken blad och stjälkar utgår. Bladen är stora och hjärtlika, de nedre bladen är skaftade med hjärtlik bas, men de övre är oskaftade och har nästan stjälkomfattande bas. Strålöga blommar i juli-augusti. Blommorna är gula och sitter samlade i stora korgar i toppen av en något grenig stjälk. Strålöga Diskblommorna är orangegula medan de talrika strålblommorna är något ljusare, långa och smala. Korgarna har styva fjäll mellan blommorna och frukterna saknar pensel.
Strålöga har en ytlig likhet med ålandsrot (Inula helenium), men den senare har ovala nedre blad med kilformad bas, korgar utan fjäll mellan blommorna, samt frukter med hårpensel.

Strålöga Utbredning. Strålöga är en växt som ursprungligen hör hemma i de östra Alperna och Karpaterna. I Sverige har växten länge odlats som prydnadsväxt och den har på sina håll förvildats i parker och lundar, särskilt vid dammar och på andra typer av fuktiga växtplatser. Strålöga Den är funnen i alla landskap från Skåne till Uppland, men är ingenstans särskilt vanlig. Första fynduppgift som förvildad är från Wrangelsborg vid Ringsjön i Skåne och publicerades år 1908 (Hylander 1971).

Korg av strålöga i frukt Användning. Strålöga odlas som prydnadsväxt i trädgårdar. Den har god härdighet och kan på lerhaltig näringsrik jord bilda stora bestånd.

Etymologi. Artnamnet speciosa kommer av latinets speciosus (ädel, skön).

Familj: Asteraceae
Släkte: Telekia

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser

© Naturhistoriska riksmuseet 1996

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/telek/telespe.html
Senaste uppdatering: 23 februari 2010
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg