Balsamblad

Tanacetum balsamita L.

Vetenskapliga synonym: Balsamita major Desf., B. vulgaris Willd., Chrysanthemum balsamita (L.) Baill., C. majus (Desf.) Asch.
Svenska synonym: luktsalvia, salvia, svensk salvia

Balsam Costmary

Beskrivning. Balsamblad är en flerårig, mjukhårig, grågrön ört med krypande jordstam. Hela växten är starkt aromatisk och luktar sötaktigt, som tandkräm. Stjälken är upprätt och blir upp till en meter hög. Bladen är äggrunda till avlånga, med finsågad kant och ibland något hjärtformad bas. De nedre bladen är skaftade men blir oskaftade och gradvis mindre högre upp på stjälken. Balsamblad blommar sent, från augusti till oktober. Blomkorgarna är knappformade, omkring fem millimeter breda, och sitter samlade i kvast. Korgarna har bara gula rörlika diskblommor.
Balsamblad kan knappast förväxlas med andra arter, de knappformade blomkorgarna och de enkla, aromatiska doftande bladen är karaktäristiska. De andra arterna i släktet renfanor (Tanacetum) har flikiga blad.

Utbredning. Balsamblad är en odlad art som ibland kan påträffas förvildad. Arten hör ursprungligen hemma i Kaukasus men kom till Europa redan under tidig medeltid. Första fynduppgift som förvildad är från Skåne och publicerades i andra upplagan av Liljas Skånes flora år 1870 (Hylander 1971). Lilja skriver där att den är "Odlad allmänt till klädeskrydda, ofta förwildad".

Användning. Balsamblad odlas främst för sin väldoftande blad. Förr användes den i kyrkkvasten tillsammans med andra aromatiska arter som isop (Hyssopus officinalis), åbrodd (Artemisia abrotanum) och lavendel (Lavandula angustifolia). Bladen har använts till te mot förkylningar och enligt Hoffberg (1792) är den magstärkande och botar melankoli.

Etymologi. Artnamnet balsamita kommer av grekiskans balsamom (balsam), namnet användes redan hos Hildegard av Bingen (1098-1179). De äldre namnen luktsalvia och svensk salvia är missvisande då arten inte är släkt med salvior (Salvia) som hör till en helt annan växtfamilj, familjen kransblommiga växter (Lamiaceae).

Referenser

"Denna växt är mycket hemmastadd på vår landsbygd, och det är väl få stugor så små, att de ej bestå sig med ett eller ett par stånd af densamma. Gummorna taga gärna ett par blad salvia med sig instuckna mellan näsduk och psalmbok, då de på söndagen gå till kyrkan, om de också uraktlåta den fullständiga kryddkvasten, däri lavendel, åbrodd och, när man så hafva kan, en vacker nejlika göra de doftande beståndsdelarna. Salvian är viktig, ty om den tror man, att den hjälper hålla sömnen på afstånd."

Ur Från gamla trädgårdsland av Ida Sager (1910)