Kålmolke

Sonchus oleraceus L.

Svenska synonym: kålmjölktistel, mjölktistel

Haredylle Almindelig Svinemælk Kaalivalvatti Smooth Sow-thistle Kohl-Gänsedistel

Kålmolke

Beskrivning. Kålmolke, eller mjölktistel som den ofta kallas, är en ettårig ört som kan bli upp till en meter hög. Bladen är mattgröna och parflikiga med stor triangulär ändflik, de är mjuka med glestandad kant och mjuka bladtänder. De nedre bladen är skaftade medan de övre är stjälkomfattande. Kålmolke blommar från juli till oktober. Blomkorgarna är små, bara två centimeter breda och har tunglika blekgula blommor. Frukterna är tvärrynkade och saknar vingkanter.
Kålmolke Den likaså ettåriga arten svinmolke (S. asper) skiljs genom blankt gröna, styva blad med vasst stickande bladtänder, samt vingkantade frukter. De övriga arterna i släktet, strandmolke (S. palustris) och åkermolke (S. arvensis), är fleråriga och oftast tydligt körtelhåriga.

Kålmolke Utbredning. Kålmolke är vanlig i Syd- och Mellansverige, men förekommer sällsynt även i norra Sverige. Den växer på odlad mark, till exempel i rabatter och trädgårdsland. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Kålmolke Användning. I sin Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ 1806 anger Retzius att kålmolke med fördel kan användas som grönsak.

Etymologi. Artnamnet oleraceus kommer av latinets olus (grönsak) och syftar på artens användning. Det äldre namnet mjölktistel av att hela örten innehåller rikligt med mjölksaft.

Familj: Asteraceae
Släkte: Sonchus

Norden
Norra halvklotet

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"De spädare bladen äro goda i Grönkål, och äfwen stufwade såsom Spenat, kunna ock ätas såsom Laktuk i grön Sallat. Man kan gerna med denna wäxten ensam upföda grisar."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1997

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/sonch/soncole.html
Senaste uppdatering: 14 november 2005
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg