Svinrot

Scorzonera humilis L.

Griseblad Lav Skorsoner Sikojuuri Viper's-grass Niedrige Schwarzwurzel

Beskrivning. Svinrot är en beståndsbildande, flerårig ört med grov jordstam. Stjälkarna kan bli upp till fyra decimeter höga och är styvt upprätta och klädda med gles spindelvävslik behåring. Stjälkbladen är få och smala. Basalbladen sitter samlade i rosetter och är två till tre decimeter långa med helbräddad kant och ganska grov bågböjd nervatur. Svinrot blommar i maj-juni. Blomkorgarna är stora, omkring fyra centimeter breda, och har ljusgula tunglika blommor. De är öppna endast vid soligt väder. Holkfjällen är brett lansettlika och sitter i flera rader, de är oftast klädda med samma slags glesa behåring som stjälken. Frukten är kal och ribbad, men saknar spröt. Penseln har fjäderlika hår.
Svinrot har ett mycket karaktäristiskt utseende, de brett lansettlika bladen med sina grova, bågböjda nerver och de ljusgula korgarna med enbart tunglika blommor gör att arten är lätt att känna igen. Den förväxlas ibland med slåttergubbe (Arnica montana) som dock lätt skiljs genom motsatta stjälkblad, samt orangegula blommor och blomkorgar med både strålblommor och diskblommor.

Utbredning. Svinrot är ganska vanlig i Syd- och Mellansverige. Den växer i naturbetesmarker och andra typer av hävdad ängsmark, men minskar på flera håll på grund av minskande hävd. Arten ses också ofta i vägkanter och skogsbryn. Första fynduppgift publicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet humilis betyder lågväxt. Svenska namnet svinrot omtalades redan av Linné och syftar på att rötterna var begärliga för grisarna.

Referenser

"SCORZONERA (Fl. 647.) wäxte mycket i ängarne, men jag såg aldrig någon äng, der denna ymnigt wäxte, som icke i lika proportion war af swin upgrafwen, hwilkas smakeligaste mat dennas rötter äro; är altså ingen förmon för Landtmannen at hafwa denna wäxt i sina ängar, om han ejest wil hålla swin."

Ur Carl Linnaei Skånska Resa 1749 av Carl von Linné (1751)