Pulicaria Gaertn.

Loppörter

Beskrivning. Ettåriga, håriga örter. Stjälk upprätt, grenig. Blad strödda, helbräddade, vågkantade. Blomkorgar kortskaftade, halvklotformade. Holkfjäll tegellagda, i flera rader, långhåriga. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Blommor gula. Strålblommor korta, i få rader, honliga. Diskblommor rörlika, tvåkönade. Ståndare med svanslika bihang vid basen. Stiftgrenar korta, trubbiga, med spetsiga stifthår, märkesytor nedtill skilda men i toppen sammanflytande. Frukt elliptisk med enradig hårpensel omgiven av korta fjäll.
Kromosomtal: 2n=18.

Etymologi. Släktnamnet Pulicaria kommer av det vetenskapliga släktnamnet på människoloppa, Pulex. Namnet syftar på att arten förr använts som ett medel mot loppor.

Släktet har omkring 80 arter. Bara arten loppört (P. vulgaris) har varit bofast i Sverige, men uppträder numera endast tillfälligt.

Art:
loppört (P. vulgaris)

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

"Namnet (både det svenska och det botaniska) antyder växtens bruk mot loppor, hvarvid man isynnerhet använt örten upphettad eller dess rök."

Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)