Ulltistel

Onopordum acanthium L.

Svenska synonym: tistelborre

Eseltistel Æselfoder Kruunuohdake, Okakruunuohdake Cotton Thistle Eselsdistel

Ulltistel Beskrivning. Ulltistel är en storväxt, praktfull, nästan silvergrå ört som kan bli upp till tre meter hög. Arten är tvåårig, första året utvecklas bara en stor bladrosett och andra året utvecklas den greniga stjälken som är brett vingkantad med kraftiga tornar. Bladen är stora, grunt parflikiga och grovt tandade med kraftiga tornar. Ulltistel blommar från juli till september. Blomkorgarna sitter ensamma eller parvis i toppen av stjälken och i grenspetsarna. Korgarna är nästan klotrunda med torniga holkfjäll och rödvioletta blommor. Frukten har kort pensel. Blomfästet är köttigt och har inga fjäll mellan blommorna.
Ulltistel kan med sin storlek, silvergrå färg och vassa tornar inte förväxlas med andra arter.

Ulltistel

Utbredning. Ulltistel växer på kulturpåverkad mark, ofta i närheten av gårdar eller i vägkanter, men även på havsstränder och ruderatmark. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades av Celsius 1732, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920).

Ulltistel

Användning. Ulltistel odlas ibland som prydnadsväxt i trädgårdar. Blomkorgarna lär, när de är i knopp, kunna anrättas som kronärtskockor (Cynara scolymus) och enligt Retzius (1806) kan späda stjälkar tillagas som kardon (Cynara cardunculus). Ur ulltistelns frukter kan man utvinna olja.

Etymologi. Artnamnet acanthium betyder akantuslik eller taggig och är en böjningsform av Acanthus som är det vetenskapliga namnet på släktet akantusar.

Familj: Asteraceae
Släkte: Onopordum

Norden
Norra halvklotet
Bildgalleri

I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

Referenser


"Dess stjelkar kunna medan de äro späda skalas, kokas och ätas som Cardon-stjelkar, ej som Sparris, och de än outslagne Blomhufwuden ätas såsom Kronärtskockor, ehuru de äro mycket mindre. Äfwen skola de tjena at ysta mjölk. Frön, när de äro wäl mogne, gifwa genom prässning en fjerdedel af sin wigt Olja, som är lika god med Bomolja til Lampor."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/onopo/onopaca.html
Senaste uppdatering: 21 juli 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg