KamomillMatricaria recutita L.
Vetenskapliga synonym:
Chamomilla recutita (L.) Rauschert, M. chamomilla auct.
| |
|
Beskrivning. Kamomill är en ettårig,
aromatiskt doftande ört som kan bli upp till fyra decimeter hög.
Stjälken är upprätt och ofta rikt grenig. Bladen är finflikiga
och liknar dem hos
dill (Anethum graveolens).
Kamomill blommar från juni till oktober. Blomkorgarna är
prästkragelika och sitter på långa
skaft. De har vita strålblommor, som snabbt blir mer eller mindre
nedåtböjda, och gula femflikade diskblommor. Holkfjällen har
vita hinnkanter. Blomfästet saknar fjäll mellan blommorna och
blir toppigt när frukterna börjar
mogna och är då ihåligt i genomskärning. Frukterna
är knappt en millimeter långa och runda i tvärsnitt, på inre
sidan har de smala längsgående åsar, de saknar oljekanaler. Utbredning. Kamomill är ett ogräs som förekommer tämligen allmänt upp till Gästrikland, längre norrut är den sällsynt och den förekommer bara tillfälligt i de nordligaste landskapen. Ursprungligen hör den hemma i södra och östra Europa men är numera spridd i nästan hela Europa, såväl som i Kanada och USA. Första fynduppgift publicerades av Rudbeck i Catalogus plantarum 1658, men arten är känd sedan medeltiden (Nordstedt 1920). Användning. Kamomillblommor används bland annat till te och var också upptagna i farmakopén, Flores Chamomillæ nostratis, de ansågs ha värmande och antispastiska egenskaper men kunde i för stor dos orsaka "äckel, kräkning, diarrhé, hjertklappning m. m." (Nyman 1867). Blommorna var också, enligt Retzius (1806), verksamma mot kolik och kramper i magen. Etymologi. Artnamnet recutita betyder flådd, med oklar syftning. |
Familj: Asteraceae Släkte: Matricaria
"Är allmän i Rågåkrar, understundom wid hus.
Likheten med
Anthemis arvensis och
Cotula kan lätt förleda den okunnige
eller oacktsamme til misstag, men de skiljas
lätt medelst luckten; Kamillblomman har sin egen kända luckt,
Anthemis arvensis nästan ingen och Cotula en elakt stinckande."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
|
© Naturhistoriska riksmuseet 1997
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/matri/matrrec.html
Senaste uppdatering: 20 maj 1999
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg