Lactuca L.

Sallater

Beskrivning. Ett- eller tvååriga, kala eller borsthåriga, ofta högväxta örter med mjölksaft. Stjälk upprätt. Blad strödda, ibland även i basal rosett, enkla eller parflikiga, tandade, oskaftade, med kort skaft eller stjälkomfattande. Blomkorgar talrika, små, i mer eller mindre täta, mer eller mindre grenade klasar. Holkfjäll tegellagda. Korgbotten utan fjäll mellan blommorna. Blommor tunglika, blekgula. Frukt elliptisk, plattad, ribbad, med långt trådlikt spröt, pensel av talrika tunna hår.
Kromosomtal: 2n=18.

Övrigt. Släktet omfattade tidigare även de arter som nu förs till skogssallater (Mycelis), tortor (Cicerbita) och strandsallater (Mulgedium). Till skillnad från de övriga har släktet sallater frukter som är plattade med långt trådlikt spröt.

Etymologi. Släktnamnet Lactuca kommer av latinets lac (mjölk) och syftar på stjälkens mjölksaft. Namnet var ett växtnamn hos romaren Varro (död 27 f. Kr.).

Släktet har omkring 75 arter. I Sverige har fyra arter påträffats, men endast arten taggsallat (L. serriola) är bofast och förekommer regelbundet, de tre andra arterna påträffas tillfälligt. En av dessa är sallat (L. sativa), en av våra mest odlade grönsaksväxter. De andra två är giftsallat (L. virosa) och videsallat (L. saligna).

Familj: Asteraceae

Arter:
sallat (L. sativa)
taggsallat (L. serriola)


I Riksmuseets samlingar

Innehållsförteckning

© Naturhistoriska riksmuseet 1998

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/lactu/welcome.html
Senaste uppdatering: 20 juli 2000
Ansvarig för denna sida: Arne Anderberg