Hagfibblor

Hieracium L. sect. Vulgata (Grieseb.) Willk. & Lange

Vetenskapliga synonym: H. sect. Caesia (Almq.) A. R. Clapham, H. subsect. Vulgatiformia (Dahlst.) Johanss.

Beitesvæver Almindelig Høgeurt Ahokeltanot

Beskrivning. Hagfibblor är medelstora fleråriga örter. Stjälken kan bli drygt en halv meter hög och har oftast två, eller flera stjälkblad som inte är stjälkomfattande och endast något mindre än rosettbladen. De flesta bladen sitter i rosett vid basen, de är skaftade, gröna, och mer eller mindre djupt tandade i kanten. Bladbasen är kilformig och har utåtriktade eller framåtriktade basflikar. Hagfibblor blommar från juni till augusti, blomkorgarna sitter i glesa kvastlika samlingar. Holkfjällen är håriga, samt körtelhåriga och stjärnhåriga, men saknar oskaftade mikroglandler. Blommorna är gula och stiften är gröna eller brungröna.
Hagfibblor är en av de största sektionerna i släktet. De omfattar fler än 600 apomiktiska småarter vilka ofta liknar skogsfibblorna (H. sect. Hieracium) och de två sektionerna är ofta svåra att avgränsa. Skogsfibblorna skiljs i typiska fall genom färre och genomsnittligt mindre stjälkblad, rosettblad med tvär eller hjärtformad bas, samt bladbas med bakåtböjda flikar.

Utbredning. Hagfibblor är vanliga och förekommer i hela landet, från Skåne till Torne Lappmark. De växer i alla slags miljöer, i vägkanter, skogsbryn, skogar, ängsmark och vid stränder.

Etymologi. Sektionsnamnet Vulgata kommer av latinets vulgus (allmänhet, hop) och betyder allmän.

Innehållsförteckning