Flockfibbla

Hieracium umbellatum L.

Svenska synonym: nolanabber

Skjermsvæve Smalbladet Høgeurt Sarjakeltano Doldiges Habichtskraut

Beskrivning. Flockfibbla är en flerårig ört som kan bli upp till en meter hög och. Stjälken är nästan kal och har talrika blad. Bladen är talrika, smalt lansettlika och glest grovtandade med nedvikt kant, de sitter strödda på stjälken och rosettblad saknas helt. Flockfibbla blommar från juli till oktober. Blommorna ät gula och blomkorgarna är ganska stora och sitter i flock i stjälktoppen. Holkfjällen är nästan kala och utåtböjda i spetsen.
Flockfibbla är inte apomiktisk, som de flesta andra arterna i släktet, men är ganska variabel i utseende. Den är vanligen hög och grov med många korgar, men kan också vara låg och ganska fåbladig och ha enstaka korgar. Flockfibbla kan förväxlas med småarter ur sektionen styvfibblor (H. sect. Tridentata) som dock har stjälkar med bredare och färre blad som saknar nedvikt kant.

Utbredning. Flockfibbla är allmän i nästan hela landet, men är sällsynt i fjälltrakterna. Den växer på sandiga eller grusiga ställen, på berg, i vägkanter, på strandklippor och sanddyner.

Användning. Blommorna färgar gult, vilket omtalas bland annat av Linné i hans skånska resa 1749 (Linné 1751).

Etymologi. Artnamnet umbellatum kommer av latinets umbella (parasoll), vilket syftar på korgarnas placering.

Referenser

"Nolanabber. På torra och sandiga fält wäxer denna ofta ömnigt. Som wäxten är mångårig och ätes af alla husdjuren förtjenar den at sås på sådane sandfält, där den icke förut finnes. Den skall mycket brukas i Schweiz och Ryssland at dermed färga gult. Kokas blommorne med Alun blir färgen gul, med Aska åter brandgul."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)